Programmering på Kubens förskola

Förra veckan hade skolans elever Elevens val under tre hela dagar. Jag ansvarade för programmering där eleverna blev indelade i olika grupper efter intresse. Det som erbjöds var:

  • Skapa en egen app. Åtminstone starta upp tankeverksamheten och börja undersöka vägar till ett appformat.
  • Arbete med klassens blogg alternativt skapa en egen alt. jobba med sin egna sida.
  • Lego Mindstorms. Två olika var igång. En programmerades med hjälp av det medföljande programmet och den andra direkt i roboten.
  • Blue-Bots. Programmering av bots med hjälp av iPad.
  • Appar. Programmera i olika programmeringsappar som finns installerade på medhavda iPads.
  • Codecomebat. Min favorit och även många av elevernas favorit. Koda i spelmiljö. Svinkul.
  • Kodat på Skönsmon? Undersök vad som är kodat i vår omgivning. Vad skulle kunna bli bättre med kod? Hur vet man om det är kodat? Undersök.
  • Makey-Makey. Olika projekt med hjälp av Makey-Makeys.
  • Lär andra kodning. Skapa en lektion för antingen yngre barn eller vuxna. Genomför sedan lektionen vid ett senare tillfälle.
  • Egna förslag. Gör anpassningar i Minecraft, skriv HTML osv.

Uppgifterna redovisades i slutet av dagen på valfritt sätt. De utgick från frågeställningen:

Vad har du lärt dig och hur lär du dig?

Jag tänker inte gå in så mycket på de olika grupperna annat genom att säga att eleverna var otroliga. Med få instruktioner så lyckades det att få till roliga grejer och lärandet var hela tiden synligt.

En av eleverna kom på att hon ville lära yngre barn att koda. Hon tog själv kontakt med Kubens förskola, vilket är en av förskolorna i området, och undersökte om hon skulle kunna få komma och hålla i en lektion i programmering för barn i åldrarna 4-5 år. Givetvis var det inga problem.

Sofie, som eleven heter, planerade därefter undervisningen utifrån det hon har lärt sig på Digitalkunskapen. Hon bröt ner det på en nivå som passar bra för mindre barn. Helt utan mitt stöd. Vi kollade av så att allt skulle funka sen var det bara att rulla igång.

I tisdags så var det dags. I  nära en timma lyckades hon hålla barnen igång och fokuserade. Mäktigt att se. När det var dags att avsluta så fick barnen  utvärdera lektionen. Mycket nöjda barn, lärare och framförallt elev som höll i allt.

Det här är lärande på riktigt. När elever lär av elever så blir lärandet viktigt. Tydliga mottagare och direkt återkoppling. Det är sådant som skola bör gå ut på tycker jag.

Bee-Botsen då? De råkade bli kvar på förskolan, barnen ville fortsätta och personalen ville lära sig mer. Se där!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Run Marco!

Under föregående 6 veckor så har Digitalkunskapen innehållit programmering. Eleverna har både pratat om Internets struktur, knackat HTML och Java. Självklart så har vi jobbat med Scratch och diverse programmeringsappar också. En av dessa fick eleverna göra en genomgående analys av. Fokusfrågorna låg på:

  • Appens struktur
  • Design
  • Flow
  • Svårighetsgrad (stegrande eller konstant)
  • Lyckad spelifiering
  • Misslyckad spelifiering

Som vanligt när jag låter elever äga arbetet fullt ut så blir jag lika imponerad av barns förmåga att tänka nytt, utmana förväntningar, vara konstruktiva och att rent allmänt analysera spelmekanik på en hög nivå. Barn är bäst.

Appen jag valde att lyfta upp är en app som jag själv tycker är lovande och som på ett enkelt sätt introducerar unga till programmering. Appen har utvecklingsmöjligheter och känns intressant. Det är Run Marco, som ges ut av Allcancode, jag pratar om.

game

Skärmdump på Run Marco! tagen från allcancode

Runt 170 elever i åldrarna 10-13 var inblandade i undersökningen. Insamlingen av data gjordes anonymt med hjälp av applikationen Shout it Out som ligger i Notebook 15. Eleverna använda sina enheter och skickade in sina svar. Detta gjordes efter ca 20 minuters ”spelande”.

Positiva saker med Run Marco!

  • Stundtals ganska svårt, speciellt med looparna.
  • Det såg ut att vara lätt men var ganska svårt.
  • Började på en lätt nivå men blev hela tiden svårare.
  • Lätt att förstå vad man skulle göra även fast att det var på engelska.
  • Fina färger, figurer och tema.
  • Stort plus med djurtemat.
  • Allt funkade (vilket är långt ifrån självklart).
  • Saker som kan utvecklas
  • Lite för svårt och stegringen gick för fort.
  • Lite för lätt.
  • Få beskrivningar när det kom nya moment.
  • Animeringarna är långsamma och ibland laggiga. Marco går för sakta också.
  • Lite svårt script om man är van blockprogrammering, det här var inte riktgt som det.

Tips från Skönsmons skola:

  • Lägg till fler banor. Den världen som finns spelar man fort ut.
  • Fler tutorials. Det stegras lite för fort och man måste få saker bättre förklarat.
  • Det vore bra om det fanns på svenska, vissa ord blir svåra på engelska.
  • Snygga till grafiken och lägg in fler interaktiva delar.
  • Möjlighet att göra egna banor som man sedan kan dela vidare så andra kan få testa ens programmering.
  • Fler karaktärer.
  • Textinstruktioner i en hjälpruta under spelets gång.
  • Ett spelläge där alla kodningar/funktioner är upplåsta från början. Typ som creative på Minecraft.
  • Tydliggör i början vad ett steg är, blir lite onödigt många fel i början.
  • Vad ska man ha diamanterna man samlar till? De hamnar i ryggsäcken men sen då? Vore kul om man kunde låsa upp nya karaktärer, funktioner eller banor för dom.
  • När man når skatter så skulle det vara kul med en animering, olika innehåll i skatterna, gärna slumpartat.
  • Scriptfältet behöver inte vara så stort, lägg mer del av bilden på själva spelet istället.
  • Det skulle vara kul med en tidsfunktion där man får poäng utifrån hur snabbt man klarar banan.
  • Man skulle kunna få poäng utifrån hur rent man kodar, ju färre kodningar desto mer poäng.

Egna reflektioner och avslutande ord

Barn borde involveras tidigt i designprocessen. De är vana användare av digitala system. Speciellt de allra yngsta (post-iPhone). Det skulle vara roligt att utveckla ett samarbete mellan speltillverkare och elever, jag skulle gärna se mig själv delaktig i något sådant. Just nu sitter jag på en testversion av en spännande app som Codarica håller på att ta fram, jag har även varit med i en fokusgrupp kring den utmärkta appen Plotagon tidigare. Mer sånt här, mer anknytning mellan skola-näringsliv.

 

IT-dagen 2015 Digitalt lärande

Du kanske läser det här för att du brukar läsa min blogg, kanske trillade du över länken på något socialt medie eller så kanske du skannade en QR-kod på IT-dagen. Hur som helst så är det kul att du är inne och läser, kommentera gärna också om det är något du tänker på, vill fråga eller så.

På Skönsmons skola har vi sedan två år tillbaka en egen profil som vi kallar för Digitalkunskap. Vi kände att kunskapen kring digitalt lärande och digitala verktyg inte låg i linje med samtiden och de krav som ställs på oss människor för att fungera i ett post modernt samhälle. Digitalkunskap tycker vi är en väg att nå ut till alla och skapa en gemensam bas att bygga utifrån. Det gäller både lärare och personal.

Delarna i Digitalkunskapen följer till stor del betaversionen av Digitalkunskap som Karin Nygårds och Terese Raymond släppte i samma veva. Det var ett mycket bra grundmaterial som hjälpte oss att sätta tonen för vad vi ville med Skönsmons skola.

Skönsmons skolas version av Digitalkunskap är indelad i sex delar. Delarna bygger på varandra och går väldigt ofta ihop i varandra. Det skapar ett större djup i förståelsen och en insikt om hur viktig kunskapen är. De sex delarna är:

  • Digitalt lärande
  • Kodning
  • Litteracitet på nätet
  • Identitetsskapande på nätet
  • Vem äger Internet?
  • Mitt & Ditt på nätet

Samtliga elever i år 2-6 har Digitalkunskap varje vecka, tiden skiljer sig lite åt beroende på år (30-45 min/v).

Det är ännu för tidigt att se om elevernas kunskaper kring sitt digitala liv har genererat en högre måluppfyllelse, men det vi kan se är att eleverna är mer medvetna om sitt beteende på sociala medier, sina rättigheter och skyldigheter samt det faktum att presenationsverktygen används kreativt i redovisningar.

Du kan läsa ingående om de olika delarna och koppling till läroplanen här: Digitalkunskap

Detta bildspel kräver JavaScript.


Som en förlängning av Digitalkunskapen så har vi på Skönsmons skola något som vi kallar för IT-fritids för de äldre barnen (år 3-6). IT-fritids är fritidsverksamhet som har en digital prägel. Jag är, i egenskap av IT-pedagog, den som ansvarar för IT-fritids och planerar och utför tillsammans med en fritidspedagog.

Historien kring IT-fritids, eller teknikfritids som det också kallades i början, är ganska kort. Förra hösten testade jag och Lisa Sällvin ett koncept riktad mot elever i år 2. Vi ville ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i exempelvis programmering. Succén var ett faktum och tre veckor blev plötsligt en termin.

Lagom till HT15 så beslutades det att hela Paviljongens fritidshem skulle bli ett IT-fritids. Fem dagar i veckan med en handledning ett pass i veckan av mig.

Innehåll 2015/16

  • Mitt drömfritids

Barnen får på ett kreativt sätt beskriva sitt drömfritids. Att det får en digital prägel är lika givet som att det regnar på midsommarafton. Verken blir sedan grund för årets arbete.

  • Bloggfritids

Fritids startar upp en egen blogg, vi pratar om innehåll och vad det är vi vill visa upp. Uppstart – genomförande tar ofta lång tid när det gäller just publicering på webben har jag märkt. Så även här.

  • Filmprojekt

Vi inleder arbetet med att visa olika filmsnuttar från olika genrens och pratar om dramaturgin och olika sätt att berätta. Därefter skapar vi ett eget manus som vi sedan, med hjälp av iPad, gör film av. Filmen hade kunnat göras mer avancerad men jag anser att det är bättre att lära eleverna att använda iMovie på ett bra sätt.

  • Projekt Makerspace

Digitalt skapande kort och gott. Det blir lite Lego Mindstorms, Bee-Bots, Blue-Bots, elektronikskapande, Makey Makey osv. Här är en av skolans tekniklärare inkopplad.

  • TV-spel

Det är inte fel att köra lite turneringar och äventyrsspel. Det tycker väl alla om? Målsättningen är att introducera spel som är bättre lämpade för barn än de spel som ofta spelas av unga. (Luktar blogginlägg längre fram)

  • LAN

Att flera datorer är sammankopplade och möjliggör att användare kan samarbeta eller tävla mot varandra på olika sätt. Nej, vi ska inte sova över på fritids. SRP4 var och gjorde ett reportage med oss i höstas, då höll vi på med just LAN: SR Play

  • Minecraft Edu

Sätt ihop Minecraft och ett uttänkt pedagogiskt syfte. Det blir mumma det. Sker i samarbete med Lisa Sällvin.

  • Robotik

Här tänker jag att vi ska kolla närmare på hur robotar fungerar, kanske skapa något eget mer avancerat också. Raspberry Pi kanske får vara basen. Väldigt oklart (och ambitiöst)

  • Programmering

Programmering i appar, på webb och fysiska saker.

Läs mer om vårt IT-fritids här: Digitalt fritids på Skönsmons skola


Blogga med wordpress 1 – grunden

Det här inlägget ingår som instuderingsuppgift i kursen Digitalt lärande som ingår i den lokala kursen Digitalkunskap på Skönsmons skola, Sundsvall. Studiehandledningen är anpassad för dator.

För att göra ett inlägg på din klassblogg så behöver du kunna följande:

  1. Var du ska trycka för att skriva ett inlägg
  2. Hur du ska klassificera inlägget
  3. Hur du ska formulera dig
  4. Hur ska hantera andras bilder/texter som du vill använda

Skriva ett inägg

Det finns flera vägar för att skriva ett nytt inlägg. Jag kommer presentera de två som jag tycker är de enklaste. Du behöver vara inne i panelen för att det ska fungera.

  1. Håll musen ovanför + Nytt i det översta verktygsfältet, välj sedan inlägg.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.40.51

2. Håll musen ovanför Inlägg i det vänstra verktygsfältet, välj sedan skapa nytt

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.41.01

Klassificera inlägget

För att inlägget ska vara lätt att hitta för andra läsare så är det viktigt att beskriva vad inlägget handlar om med hjälp av nyckelord. Det fungerar på samma sätt som hashtags på sociala medier. Om du skriver exempelvis en text om ditt projektarbete om Portugal så kan det vara smart att använda taggarna portugal, projektarbete, geografi osv. Taggar fyller du i på höger sida av ditt inlägg under Taggar. Det går bra att skriva ett ord i taget och sedan trycka på lägg till eller att skriva alla orden på en gång och sedan trycka på lägg till. Om du gör på det andra sättet så är det viktigt att skriva kommatecken mellan orden följt av ett mellanslag t.ex. portugal, projektarbete, geografi

Det är även viktigt att du lägger ditt inlägg inom lämplig kategori. Ett projektarbete om Portugal skulle alltså passa inom SO (om du går efter bilden). Det går bra att lägga arbetet under flera kategorier. Kategorierna gör sedan så att det blir lättare att hitta på sidan när ni har byggt upp ett större innehåll.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.39.40

Att formulera sig

Det är viktigt att formulera sig målande när man skriver inlägg. Det är betydligt mycket roligare att läsa en text som säger läsare något. Var personlig (utan att lämna ut för mycket detaljer om dig själv), berätta om egna erfarenheter, jämför, bomba adjektiv.

När du har skrivit din text så kan det vara smart att gå tillbaka och kolla på rubriken. Passar den texten? Kolla sedan igenom texten en gång till innan du känner dig helt nöjd. Leta efter stavfel och otydligheten i texten, tänk på att vem som helst kan läsa texten.

Jag vill använda andras bilder i mitt inlägg

Att använda andras bilder kan vara jättesmart, men tänk noga efter. Har du rätt använda bilden? Har du bett om lov eller har du tagit bilden från någon sida där det är fritt att sprida bilder vidare? Är du osäker så fråga din lärare.

Bra ställen att låna bilder från är:

Flickr

Pixbay

Wikipedia

Var noga med att berätta vart ifrån bilden är lånad och vem det är som är upphovsman. Vill du bli säkrare på Creative Commons så kan du själv kolla här creative commons, kika runt på min blogg eller vänta tills våren då vi går igenom det grundligt på Digitalkunskapen.

Ett källkritiskt förhållningssätt i en ny värld

Dryga kvartalet sedan senaste inlägget. Så då var det sagt, nu kan vi gå vidare.

Jag har tänkt en del skolan på den senaste tiden. Media fullkomligt älskar att skriva om hur dåligt det är i skolan. Hur resultaten sjunker, hur farligt det är med Internet och framförallt hur läskig ”mobiltelefonen” är.

Jag tycker det är skrämmande. Gammelmedia har fortfarande väldigt stor påverkan på befolkningen i åldrarna 30+. Vi är uppfostrade med att lita på media. Källkritik idag och källkritik för låt säga 10 år sedan skiljer sig avsevärt.

Idag kan vem som helst ha en egen blogg, podcast, hemsida, TV-kanal osv. Ofta är upphovsmännen mycket skickliga i utformandet av lättillgänglig text. Det som står känns trovärdigt och ofta lite sensationsartat. Folk delar till höger och vänster. Utan någon urskillningsförmåga, som jag ser det.

Källkritik är så mycket mer komplicerat idag. Skolan gör så gott den kan, eldsjälar och intresserade lärare driver utveckligen. Vad händer på de skolor som inte har samma förutsättningar? En likvärdig skola? Jo tjena.

11755630_1668121496754720_4681347066794505777_n

Bild från Bluffakuten

Lösningen på detta är att utse IT-pedagoger vid varje skolenhet, gärna flera. IT-pedagoger bör arbete nära skolbibliotekarier (lyllo er som har sådana) och skolledning. I sitt arbete så bör källkritik, eller litteracitet som jag tycker är ett mer passande begrepp, vara centralt i deras arbete på skolorna. Programmering är inte det enda som ingår i IT-pedagogens uppdrag, så upplever jag att det ser ut på flertalet skolor. För att få till en riktig samhällsförändring så krävs tid för IT-pedagoger att implementera bland elever och pedagoger. Det räcker inte med att utse en ”dataintresserad” person som ska driva utvecklingen på sidan om sitt ordinarie arbete. Utveckling kräver tid och arbete.

På min skola så har vi löst det genom att ha Digitalkunskap på skolan. Där får vi in huvuddragen i det som är viktigt för att fungera i en digital samtid. Åtminstone så ges elever möjlighet att bättre möte samhället. Mer om Digitalkunskap finns att läsa här: Digitalkunskap

Sundsvalls tidning skrev i dagarna en artikel om Sociala medier och unga, okunskapen för ungdomen är slående och ser liknande ut i många artiklar. Att tala om unga som att de lever ett främmande och exotiskt liv på nätet känns inte fräscht.

99% av barn i åldrarna 11-16 har en mobiltelefon, 93% av pojkarna använder Internet i skolan (något lägre för tjejerna), 99,5% har dessutom Internet hemma. Internet är inget nytt och häftigt att skriva om. Sociala medier är inte heller något nytt fenomen. Facebook t.ex. används av närmare 70% av Sveriges befolkning. Det är typ alla skulle jag säga.

De unga sätter ofta trenden, ungdomskultur har alltid setts som något farligt. Det vuxen världen inte kan reglera är otäckt och något som ska begränsas. Så är det även nu. 2015 så är Facebook så etablerat att våra äldre invånare har hittat dit. Att de äldre hittar till ett socialt medie som de unga har haft monopol på skapar en flytt. De yngre hittar nya mer spännande medier. Tidigare var det Instagram som var tillflyktsorten. Det har nu de äldre förstått också och vi ser fler och fler äldre användare på Instagram. Detta borde skapa en ny flykt, troligtvis till Snapchat. Det återstår att se.

10294435256_51708e46b7_o

Bristol Punks av Paul Towsend CC (BY,SA)

Medielandskapet förändras, beteende och informationsinhämtning förändras även det. Nu när Internet har slagit igenom på allvar i skolorna borde ett paradigmskifte ske inom en överskådlig framtid. Elever kommer inte längre godta undervisning i den formen vi har idag (som för övrigt knappt har förändras sedan 1800-talet). Ämneskunskaper är relativt ointressanta i arbetslivet, det är förmågan att sålla information som är det centrala. Idag har vi alla (så gott som i alla fall) all information som finns att tillgå i hela världen i vår ficka. Informationen kommer vara ännu mer tillgänglig när barnen som går i skolan idag kommer ut i arbetslivet. Jag menar att det man bör trycka på i skolan är:

  • Läsning och skrivning (i alla åldrar)
  • Problemlösande förmågor
  • Arbete i projekt
  • Kontakt skola – arbetsliv
  • Retorik
  • Källkritik och sannolikhetsträning
  • Kodning

Skolan behöver förändras kraftigt för att samspela med samhället. Ska skolan leda samhällsutvecklingen, vilket jag anser att den borde göra, så krävs ännu större förändringar. Man får nog börja i det lilla.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om två bra poddar:

Gamificationfredag och Social by default. Lyssna!

Hoppas vi ses på IT-dagen om en månad.

Källor:

Eleverna och Internet 2015

Internetstatistik

Digitala trender

Digitalkunskap, framtidens ämne?

Igår pratade jag om skola, digitalisering, framtid och utmaningar på Dataföreningen i Sundsvall. De bjöd in mig att prata om Digitalkunskap och mitt arbete kring detta. Jag som har svårt att tacka nej till smickrande erbjudanden tackade givetvis ja. Sån är jag.

Skärmavbild 2015-05-20 kl. 08.53.09

Twitterdump från Lisa Sällvin

Föreläsningen kändes bra, men som vanligt är det svårt att riktigt veta vad man tog upp och hur mycket man var ute i periferin och flummade. Publiken var nöjda och intresserade. Dessutom var det många som stannade kvar efter föreläsningen, det borde vara ett gott tecken.

Lovade att lägga ut material från föreläsningen. Håll till godo.

Digitalkunskap, framtidens ämne? (Powerpoint ursprungligen Keynote)

Digitalkunskap (pdf)

Framtidens lärande tisdag samt en liten topplista

Det digitala fokuset är genomgående på Framtidens lärande. Alla talar om digitalisering och alla inser värdet av det. Det snackas om 1:1 och förvaltningssatsningar i olika kommuner. Vi har kommit olika långt i våra satsningar, men fokuset är samma oavsett kommun. Åtminstone på Framtidens lärande.

Framtidens lärande är en mässa/skyltfönster för kommuner i framkant. Även företag visar upp sina produkter även om det inte är lika centralt som på exempelvis på SETT. Det är en mässa för huvudmän skulle jag säga. Men där var vi, vi från Skönsmon som satsar. Den här gången i egenskap av vår lärmiljösatsning.

Vi tre som besökte mässan delade upp oss mellan olika seminarier, allt för att få så stor spridning som möjligt. Jag deltog i seminarier kring medieproduktion, skolbibliotek, skolutveckling och datalogiskt tänkande. Förutom det så deltog vi i ett par gemensamma föreläsningar. Allt höll en genomgående hög nivå. Extra kul var att höra om Linköpings resa. De har något stort på gång.

Guldtrappan delas ut i samband med Framtidens lärande. Guldtrappan är ett pris som delas ut till en kommun som visar framfötterna när det gäller digitalisering och kollegialt lärande. Sundsvall var en av de fem kandidaterna till priset. Ett pris som min hemkommun vann. Stort grattis till oss alla som verkar i kommunen. Men hatten av för kommunerna som inte lyckades vinna (ett litet extra plus till Sollentuna). Kul för Sundsvall, hoppas att det här är början till en allvarlig satsning i kommunen. Jag vill verkligen tro det, vet att intentioner finns.

I morgon avslutas Framtidens lärande, hem till Sundsvall och föreläsning för elever i mellanstadiet kring sociala medier samt möte med kommunikatörer på Sundsvalls kommun gällande ett roligt och viktigt uppdrag.

Jag har under de senaste åren besökt flertalet mässor i Sverige. Det är jag oerhört tacksam över att ha kunnat göra. Ett stort tack till min fru som sköter markservicen när jag är ute och flamsar. Här är min topp 5:

1. Internetdagarna – Gillar temat, föreläsare, inramning och lokal. Bäst.

2. Framtidens lärande – Hög nivå på seminarier, inspirerande miljö, annat folk än på de andra mässorna.

3. IT-dagen – ”Min” egna fortbildningsdag är jag oerhört stolt över. Årets blir magisk.

4. SETT – Bred mässa men med för liten lokal. Dessutom mycket lika som andra mässor, ändå stort och bra.

5. MittLärande – Sundsvalls egna mässa. Gillar fokuset på kollegialt lärande. Det och kommunens satsning.

BETT och Webbdagarna är säkert sjukt bra också, men de har jag inte haft förmånen att besöka (ännu).

Utvecklande lärmiljöer på Skapaskolan

Idag har jag tillsammans med en lärare och rektor på Skönsmons skola besökt Skapaskolan i Huddinge strax utanför Stockholm. Vi är nere i samband med Framtidens lärande och passade då på att besöka denna spännande skola. De har tagit begreppet lärmiljö till en ny nivå, minst sagt.

Vi inledde med lunch i skolans temporära lokaler, de har en helt ny skolbyggnad under uppbyggnad. Tillsvidare kör de i paviljonger, låter lite ljummet men tro mig, det är det inte. Lunchen bestod av ekologisk fisk och potatis. Till det serverades sås, bröd och sallad. Helt okej mat men framförallt ett väldigt positivt bemötande från kökspersonalen. Vi åt tillsammans med ett gäng nyfikna elever. När lunchen var klar så lyste ett blått sken runt dörren, signalen för rast (åtminstone i matsalen). Smidigt system, ett system som styrdes helt med lärarnas mobiler. Jag kommer tillbaka till detta längre fram i inlägget.

Vi fick efter lunch och kaffe en rundtur i skolan av några av skolans pedagoger. Vi började hos de yngre eleverna. De hade en lärmijö som var mest likt vår lärmiljö skulle jag nog säga. Med mindre förändringar skulle vi kunna vara där också. Det som var genomgående var avsaknaden av bänkar/bord eller snarare möjligheten till en mer varierad lärmiljö. Läraren som arbetade med de yngre eleverna berättade om hur olika elever lär sig. Vissa vill ligga uppe på bord, vissa under, några vid bord och andra på fatboys (saccosäckar). Det lades ingen värdering i hur lärande skedde, så länge det skedde. En mycket sund inställning enligt mig. Alla elever på skolan har varsin iPad, men det fanns även tillgång till stationär dator (givetvis Mac) och ett gäng Cromebooks. En stor del av lärandet skedde digitalt. Digitala läromedel var en självklarhet och hade helt ersatt traditionell läroböcker. Skapaskolan visar att det går.

Skapaskolan 1 Skapaskolan 2

Framför tavlan hade eleverna en samlingsplats. De kunde även stå bakom hyllan och hänga under samlingar, tillit genomsyrade verksamheten. Under datorn fanns en ”hide out” dit kunde elever i behov av lugn söka sig. Alla lärmiljöer var utrustade med minst en projektor samt AppleTV. På andra sidan skynket fanns ett till klassrum med liknande tänk.

Efter besöket hos de yngre eleverna så besökte vi de äldre eleverna, där spenderade vi ett par timmar tillsammans med eleverna.

Skapaskolan 3 Skapaskolan 8

Rätt vad det var så drog en låt igång, det var tecknet för rörelse. Tabata. Eleverna spred ut sig i lokalen och gjorde alla möjliga rörelser under ett par minuter. Alla gjorde olika saker men det var ändå lugnt. Smått otroligt. På bilden ser vi tre elever som gör olika rörelser högst upp på en gradäng. Givetvis deltog elevernas lärare också.

Skapaskolan 4 Skapaskolan 5

I den borte delen av klassrummet fanns soffor med ljuddämpande förmåga, inbjudande soffor som elever både låg och satt i och arbetade. I ett annat hörn fanns fatboys där samma typ av lärande skedde.

Skapaskolan 6 Skapaskolan 10

Vid den ena änden av rummet fanns en gradäng, eller läktare om man så vill. På läktaren samlades alla när det var något gemensamt klassen behövde gå igenom. En sång spelades upp, då visste eleverna vad som gällde. Eleverna gick lugnt och fint mot samlingsplatsen där de samlades. Under ett bord fanns en ”hide out” där elever som hade behov av lugn och ro kunde söka sig. Inkludering på elevernas egna villkor.

Skapaskolan 7 Skapaskolan 9

Smarta sätt att lösa problem. Under planeten sitter en QR-kod. Koden leder till en text skriven av elever om planeten, på så vis kan man begränsa utskrifter. Dessutom kan fler ta del av verken. Smart lösning. Den andra bilden visar en grenkontakt som möjliggör laddning för sex enheter samtidigt med ett enda uttag. Riktigt smart när uttag ofta är en bristvara i klassrum.

Skapaskolan 11 Skapaskolan 12

Skapaskolan 13

Här är tre grupper som arbetar med olika arbetsområden. De jobbade ofta i samma aktiva dokument i ett GAFE-dokument. Elever kunde lägga till och ta bort text samtidigt oavsett var de var i klassrummet. Vissa sökte fakta på textsidor, andra såg filmer, vissa lyssnade på pod osv. Lärandet var dynamiskt och alla elevers lärande och kunnande kom till sin fulla rätt. Eleverna diskuterade digitalt och analogt, allt flöt ihop i ett dynamiskt lärande. Det var dessutom arbetsro under hela passet, trots den fria uppgiften. Lärarna agerade handledande och la hela tiden tillbaka frågan till eleverna. Riktigt kul att se.

Skapaskolan 14 Skapaskolan 15

Vi avslutade passet med en genomgång av deras lärare Magnus Blixt där eleverna tillsammans med Magnus gick igenom deras grundkoncept. Tillit och kontroll. Eleverna hade full koll på hur deras lärande gick till, inget var slumpmässigt i deras lärande. Unnis presenterade vårt projekt kring Hållbarhetsagenterna på Skönsmon skola och frågor kring vad som behövdes för att lärande ska ske följde sedan. Eleverna på Skapaskolan kom fram till följande punkter:

  • Bra undervisning
  • God mat
  • Välutbildade lärare
  • Inbjudande möbler
  • Inspirerande lärmiljö
  • Varierade platser för lärande
  • Många hörn i rummet
  • Mjuka möbler
  • Bekväma platser, fast utan att vara för bekväma

Just ja, klassen bestod av 42 elever. Det kunde man inte tro. Det rådde hela tiden arbetsro trots den stora friheten.

Skoldagen avslutades med att alla gjorde en digital utvärdering av dagen som de sedan publicerade så att deras lärare och föräldrar kunde se.

En magisk skoldag. Med inspirerande lärare och väldigt drivna och intresserade elever. Så där vill jag att skola ska vara, kan vi inte tillsammans skapa en skola med de grundläggande principerna? Snälla.

Nedladdning och stream, två veckor Digitalkunskap

Otillåten och tillåten nedladdning, stream och digitala tjänster för att leverera dessa tjänster är något vi har arbetat med under de senaste två veckorna i Digitalkunskapen. Oerhört intressant och samtidigt lätt att lägga upp på olika nivåer.

Jag inledde förra veckan med en miniföreläsning kring området, vi diskuterade straffgrad och ställde olika brott emot varandra. Jag märker att stream är svårast för eleverna att förstå när det är olagligt eller ej. Många agerar olagligt på nätet utan att vara medveten om det.

Den här veckan har de yngsta eleverna (åk 2-3) har fått göra kampanjer för att begränsa otillåten nedladdning. Vi har arbetat i appen Poster++ där eleverna i par har skapat egna digitala affischer som sedan ska visas upp för andra på skolan och på nätet. Det märks tydligt att uppgiften blir intressant och givande när målgruppen är tydlig. Alla vill göra bra arbeten.

IMG_3819IMG_3820

Arbete i Poster++ foto Privat

I samband med detta så har vi givetvis pratat om budskap och punchlines. Hur man förstärker budskap och varför vi tycker som vi gör. Makalöst intressant. Recension av appen finner du lite längre ner i inlägget.

De äldre eleverna (åk 4-6) har blivit indelade i grupper där de har fått inträda en roll och argumentera för sin sak. Samma ingång som tidigare, nedladdning och stream. Grupperna har fått vara bland annat: En person  som brukar ladda ner olagliga saker från nätet, ett parti som är emot nedladdning, ett parti som är emot nedladdning, en gammal person (70+) och Nöjesindustrin.

Diskussionerna var ingående och höll en mycket hög nivå. Någon som gjorde mig lite förvånad (och glad) var att samtliga klasser tog upp demokratifrågan i samband med nedladdning. Att det var orättvist att föräldrarnas ekonomiska förutsättningar begränsade eller möjliggjorde möjligheten att ex. se filmer på bio. Självklart är det ju så.

Hade jag haft mer tid hade vi kunnat ta dessa diskussioner djupare och verkligen benat ut vad som är vad. Nu känner jag mer att jag har sått ett frö och gjort eleverna uppmärksammade på vad som man får och inte får göra på nätet, när det gäller detta område.

Nu till recensionen

Poster++ finns på Appstore och är en app som man kan göra affischer i på ett roligt och enkelt sätt.

Det finns färdiga grunder att utgå från eller så kan man göra allt från början, de gjorde de flesta eleverna. Det är relativt lätt att komma igång men programmet är instabilt och det är inte ovanligt att man blir utkastad och att arbetet på så vis raderas. Det finns inte heller någon möjlighet att spara och sedan arbeta vidare med sitt projekt.

Men när allt funkar så är det en rolig app att arbeta med, det tyckte eleverna åtminstone. Jag rekommenderar inte appen. Den är på tok för instabil för att eleverna ska vara självgående i den. Dessutom strejkar funktioner ofta, som tur är så är eleverna mer förlåtande än mig och jag har ett gäng bra affischer att presentera nu framöver.

Nu helg, sedan Skapaskolan på tisdag och Framtidens lärande på onsdag och torsdag. Räkna med blogginlägg kommande vecka!

Digital skolutveckling

Det är något jag brinner för, något som engagerar och ibland upprör. Inte bara skolvärlden utan även mig själv ibland.

Samhället börjades digitaliseras i takt med att datorn började bli ett återkommande inslag i de svenska hemmen. Företag flyttade ut på nätet och de skolor som vill haka på hade även dom en webbplats. Det var modem och tröga laddningstider. Långt ifrån där vi är i dag med andra ord.

Idag är det självklart att företag profilerar sig digitalt. Varor handlas över nätet och kommunikationen går samma väg. Rekryteringar sker inte sällan genom sociala medier och en ny sorts personlighetstyp får större utrymme. Det är inte längre lika viktigt med höga betyg i skolan. Entreprenörsskap är det centrala, det och socialkompetens. Hur många arbetsgivare gör rekrytering med betyg som bas? Inte många skulle jag säga, personliga färdigheter och en egen intressant marknadsföring är det som det handlar om.

Skolan är inte där ännu. Vi tänker fortfarande i ämnen, ämnesbehörigheter är det absolut viktigaste i skolan. Det ska nötas och det ska blötas, få saker är egentligen något av vikt i arbetslivet sedan. Jag tycker att det är märkligt att vi inte har kommit längre än så. Visst, en bas av kunnande är viktigt att ha för att fungera i livet. Du behöver kunna prata, läsa och skriva. Även viss grundläggande matematik kan vara viktig men annars är det vägen till kunskap som är det viktigaste. Det är hur man lär sig saker som man har behov av att kunna just vid den tidpunkten som är viktigt. Förståelse om sakerna bakom kunskapen, källkritiskt förhållningssätt och dataolgiskt tänkande. Där är kärnan, åtminstone enligt mitt sätt att se på det hela.

4675715489_eb35a37075_o

SJSA Grade Six – The Year I Rebelled by Michael 1952 CC (sa)

Skolan tycker att den är digitaliserad. Det är min bild. Vi har olika rapporteringsprogram för betygsättning och omdömen och så har vi det nya fräscha: e-post. Där stannar det för många skolor. Elever läser böcker där man river ut texter om Sovjetunionen, man går på biblioteket och söker böcker en gång i månaden (för då ska lärandet ske) och mobiltelefoner ska lämnas hemma för elever behöver inte ringa någon under dagarna.

Det här är tragiskt nog en verklighet på många skolor. På Skönsmons skola har vi kommit en bra bit till men vi är inte i mål än. Det kommer ta tid, jag hoppas att vi hinner bara. För att en skola ska vara digitaliserad och inte bara spegla samhället utan leda samhällsutveckling (vilket jag anser ska vara skolans mål) så krävs följande:

  • Kommunikation med elever och föräldrar sker digitalt och på flera kanaler beroende på syfte.
  • Elever får givetvis använda sin smartphone i skolan
  • Lärare behöver fortlöpande utbildning i ett digitalt sätt att se på skola och verktyg
  • Elever har en integrerad digitalkunskap i sina projekt
  • Robotik och programmering måste finnas där, redan från förskolan
  • Elever är inte lika bundna av årskurser, projektformen ska styra
  • Samverkan med arbetsliv och skola bör vara central, även i grundskolan
  • Elevers projektarbeten kommuniceras till en större målgrupp än endast sin lärare
  • Sociala medier och unga i samverkan
  • 1:4 i F-klass 1:2 i 1:3 och 1:1 i 4-9
  • Lärare ska vara handledare med en stor digital kompetens, traditionella ämneskunskaper är inte lika viktigt. Fokus på det pedagogiska ledarskapet.
  • Ett öppet nät där elever själva kan välja vilken enhet de ska arbeta på (WiFi)
  • Fokus på samarbete i alla lägen

Jag har säkert glömt en del punkter, skrivit fel på en del punkter och ännu inte processat fram förslag på somliga punkter. Det får ni ta.

4383221264_276954f776_o

Change? by Arthur John Picton CC (by-sa)

Jag har tur att jobba på en skola som kännetecknas av positivitet och förändringsbenägenhet. Skolledare som ser IT i skolan som något avgörande och mod att våga testa. Jag har under läsåret undervisat i Digitalkunskap för samtliga elever i 1-6 på veckobasis. Genomslaget har varit enormt. Nu vill jag och min rektor utveckla detta vidare och ta nästa steg. I ett förändringsarbete krävs mod och tålamod. Det visar pedagoger och skolledare på Skönsmons skola.