Blogga med wordpress 1 – grunden

Det här inlägget ingår som instuderingsuppgift i kursen Digitalt lärande som ingår i den lokala kursen Digitalkunskap på Skönsmons skola, Sundsvall. Studiehandledningen är anpassad för dator.

För att göra ett inlägg på din klassblogg så behöver du kunna följande:

  1. Var du ska trycka för att skriva ett inlägg
  2. Hur du ska klassificera inlägget
  3. Hur du ska formulera dig
  4. Hur ska hantera andras bilder/texter som du vill använda

Skriva ett inägg

Det finns flera vägar för att skriva ett nytt inlägg. Jag kommer presentera de två som jag tycker är de enklaste. Du behöver vara inne i panelen för att det ska fungera.

  1. Håll musen ovanför + Nytt i det översta verktygsfältet, välj sedan inlägg.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.40.51

2. Håll musen ovanför Inlägg i det vänstra verktygsfältet, välj sedan skapa nytt

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.41.01

Klassificera inlägget

För att inlägget ska vara lätt att hitta för andra läsare så är det viktigt att beskriva vad inlägget handlar om med hjälp av nyckelord. Det fungerar på samma sätt som hashtags på sociala medier. Om du skriver exempelvis en text om ditt projektarbete om Portugal så kan det vara smart att använda taggarna portugal, projektarbete, geografi osv. Taggar fyller du i på höger sida av ditt inlägg under Taggar. Det går bra att skriva ett ord i taget och sedan trycka på lägg till eller att skriva alla orden på en gång och sedan trycka på lägg till. Om du gör på det andra sättet så är det viktigt att skriva kommatecken mellan orden följt av ett mellanslag t.ex. portugal, projektarbete, geografi

Det är även viktigt att du lägger ditt inlägg inom lämplig kategori. Ett projektarbete om Portugal skulle alltså passa inom SO (om du går efter bilden). Det går bra att lägga arbetet under flera kategorier. Kategorierna gör sedan så att det blir lättare att hitta på sidan när ni har byggt upp ett större innehåll.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.39.40

Att formulera sig

Det är viktigt att formulera sig målande när man skriver inlägg. Det är betydligt mycket roligare att läsa en text som säger läsare något. Var personlig (utan att lämna ut för mycket detaljer om dig själv), berätta om egna erfarenheter, jämför, bomba adjektiv.

När du har skrivit din text så kan det vara smart att gå tillbaka och kolla på rubriken. Passar den texten? Kolla sedan igenom texten en gång till innan du känner dig helt nöjd. Leta efter stavfel och otydligheten i texten, tänk på att vem som helst kan läsa texten.

Jag vill använda andras bilder i mitt inlägg

Att använda andras bilder kan vara jättesmart, men tänk noga efter. Har du rätt använda bilden? Har du bett om lov eller har du tagit bilden från någon sida där det är fritt att sprida bilder vidare? Är du osäker så fråga din lärare.

Bra ställen att låna bilder från är:

Flickr

Pixbay

Wikipedia

Var noga med att berätta vart ifrån bilden är lånad och vem det är som är upphovsman. Vill du bli säkrare på Creative Commons så kan du själv kolla här creative commons, kika runt på min blogg eller vänta tills våren då vi går igenom det grundligt på Digitalkunskapen.

Annonser

Ett källkritiskt förhållningssätt i en ny värld

Dryga kvartalet sedan senaste inlägget. Så då var det sagt, nu kan vi gå vidare.

Jag har tänkt en del skolan på den senaste tiden. Media fullkomligt älskar att skriva om hur dåligt det är i skolan. Hur resultaten sjunker, hur farligt det är med Internet och framförallt hur läskig ”mobiltelefonen” är.

Jag tycker det är skrämmande. Gammelmedia har fortfarande väldigt stor påverkan på befolkningen i åldrarna 30+. Vi är uppfostrade med att lita på media. Källkritik idag och källkritik för låt säga 10 år sedan skiljer sig avsevärt.

Idag kan vem som helst ha en egen blogg, podcast, hemsida, TV-kanal osv. Ofta är upphovsmännen mycket skickliga i utformandet av lättillgänglig text. Det som står känns trovärdigt och ofta lite sensationsartat. Folk delar till höger och vänster. Utan någon urskillningsförmåga, som jag ser det.

Källkritik är så mycket mer komplicerat idag. Skolan gör så gott den kan, eldsjälar och intresserade lärare driver utveckligen. Vad händer på de skolor som inte har samma förutsättningar? En likvärdig skola? Jo tjena.

11755630_1668121496754720_4681347066794505777_n

Bild från Bluffakuten

Lösningen på detta är att utse IT-pedagoger vid varje skolenhet, gärna flera. IT-pedagoger bör arbete nära skolbibliotekarier (lyllo er som har sådana) och skolledning. I sitt arbete så bör källkritik, eller litteracitet som jag tycker är ett mer passande begrepp, vara centralt i deras arbete på skolorna. Programmering är inte det enda som ingår i IT-pedagogens uppdrag, så upplever jag att det ser ut på flertalet skolor. För att få till en riktig samhällsförändring så krävs tid för IT-pedagoger att implementera bland elever och pedagoger. Det räcker inte med att utse en ”dataintresserad” person som ska driva utvecklingen på sidan om sitt ordinarie arbete. Utveckling kräver tid och arbete.

På min skola så har vi löst det genom att ha Digitalkunskap på skolan. Där får vi in huvuddragen i det som är viktigt för att fungera i en digital samtid. Åtminstone så ges elever möjlighet att bättre möte samhället. Mer om Digitalkunskap finns att läsa här: Digitalkunskap

Sundsvalls tidning skrev i dagarna en artikel om Sociala medier och unga, okunskapen för ungdomen är slående och ser liknande ut i många artiklar. Att tala om unga som att de lever ett främmande och exotiskt liv på nätet känns inte fräscht.

99% av barn i åldrarna 11-16 har en mobiltelefon, 93% av pojkarna använder Internet i skolan (något lägre för tjejerna), 99,5% har dessutom Internet hemma. Internet är inget nytt och häftigt att skriva om. Sociala medier är inte heller något nytt fenomen. Facebook t.ex. används av närmare 70% av Sveriges befolkning. Det är typ alla skulle jag säga.

De unga sätter ofta trenden, ungdomskultur har alltid setts som något farligt. Det vuxen världen inte kan reglera är otäckt och något som ska begränsas. Så är det även nu. 2015 så är Facebook så etablerat att våra äldre invånare har hittat dit. Att de äldre hittar till ett socialt medie som de unga har haft monopol på skapar en flytt. De yngre hittar nya mer spännande medier. Tidigare var det Instagram som var tillflyktsorten. Det har nu de äldre förstått också och vi ser fler och fler äldre användare på Instagram. Detta borde skapa en ny flykt, troligtvis till Snapchat. Det återstår att se.

10294435256_51708e46b7_o

Bristol Punks av Paul Towsend CC (BY,SA)

Medielandskapet förändras, beteende och informationsinhämtning förändras även det. Nu när Internet har slagit igenom på allvar i skolorna borde ett paradigmskifte ske inom en överskådlig framtid. Elever kommer inte längre godta undervisning i den formen vi har idag (som för övrigt knappt har förändras sedan 1800-talet). Ämneskunskaper är relativt ointressanta i arbetslivet, det är förmågan att sålla information som är det centrala. Idag har vi alla (så gott som i alla fall) all information som finns att tillgå i hela världen i vår ficka. Informationen kommer vara ännu mer tillgänglig när barnen som går i skolan idag kommer ut i arbetslivet. Jag menar att det man bör trycka på i skolan är:

  • Läsning och skrivning (i alla åldrar)
  • Problemlösande förmågor
  • Arbete i projekt
  • Kontakt skola – arbetsliv
  • Retorik
  • Källkritik och sannolikhetsträning
  • Kodning

Skolan behöver förändras kraftigt för att samspela med samhället. Ska skolan leda samhällsutvecklingen, vilket jag anser att den borde göra, så krävs ännu större förändringar. Man får nog börja i det lilla.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om två bra poddar:

Gamificationfredag och Social by default. Lyssna!

Hoppas vi ses på IT-dagen om en månad.

Källor:

Eleverna och Internet 2015

Internetstatistik

Digitala trender