Programmering på Kubens förskola

Förra veckan hade skolans elever Elevens val under tre hela dagar. Jag ansvarade för programmering där eleverna blev indelade i olika grupper efter intresse. Det som erbjöds var:

  • Skapa en egen app. Åtminstone starta upp tankeverksamheten och börja undersöka vägar till ett appformat.
  • Arbete med klassens blogg alternativt skapa en egen alt. jobba med sin egna sida.
  • Lego Mindstorms. Två olika var igång. En programmerades med hjälp av det medföljande programmet och den andra direkt i roboten.
  • Blue-Bots. Programmering av bots med hjälp av iPad.
  • Appar. Programmera i olika programmeringsappar som finns installerade på medhavda iPads.
  • Codecomebat. Min favorit och även många av elevernas favorit. Koda i spelmiljö. Svinkul.
  • Kodat på Skönsmon? Undersök vad som är kodat i vår omgivning. Vad skulle kunna bli bättre med kod? Hur vet man om det är kodat? Undersök.
  • Makey-Makey. Olika projekt med hjälp av Makey-Makeys.
  • Lär andra kodning. Skapa en lektion för antingen yngre barn eller vuxna. Genomför sedan lektionen vid ett senare tillfälle.
  • Egna förslag. Gör anpassningar i Minecraft, skriv HTML osv.

Uppgifterna redovisades i slutet av dagen på valfritt sätt. De utgick från frågeställningen:

Vad har du lärt dig och hur lär du dig?

Jag tänker inte gå in så mycket på de olika grupperna annat genom att säga att eleverna var otroliga. Med få instruktioner så lyckades det att få till roliga grejer och lärandet var hela tiden synligt.

En av eleverna kom på att hon ville lära yngre barn att koda. Hon tog själv kontakt med Kubens förskola, vilket är en av förskolorna i området, och undersökte om hon skulle kunna få komma och hålla i en lektion i programmering för barn i åldrarna 4-5 år. Givetvis var det inga problem.

Sofie, som eleven heter, planerade därefter undervisningen utifrån det hon har lärt sig på Digitalkunskapen. Hon bröt ner det på en nivå som passar bra för mindre barn. Helt utan mitt stöd. Vi kollade av så att allt skulle funka sen var det bara att rulla igång.

I tisdags så var det dags. I  nära en timma lyckades hon hålla barnen igång och fokuserade. Mäktigt att se. När det var dags att avsluta så fick barnen  utvärdera lektionen. Mycket nöjda barn, lärare och framförallt elev som höll i allt.

Det här är lärande på riktigt. När elever lär av elever så blir lärandet viktigt. Tydliga mottagare och direkt återkoppling. Det är sådant som skola bör gå ut på tycker jag.

Bee-Botsen då? De råkade bli kvar på förskolan, barnen ville fortsätta och personalen ville lära sig mer. Se där!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Run Marco!

Under föregående 6 veckor så har Digitalkunskapen innehållit programmering. Eleverna har både pratat om Internets struktur, knackat HTML och Java. Självklart så har vi jobbat med Scratch och diverse programmeringsappar också. En av dessa fick eleverna göra en genomgående analys av. Fokusfrågorna låg på:

  • Appens struktur
  • Design
  • Flow
  • Svårighetsgrad (stegrande eller konstant)
  • Lyckad spelifiering
  • Misslyckad spelifiering

Som vanligt när jag låter elever äga arbetet fullt ut så blir jag lika imponerad av barns förmåga att tänka nytt, utmana förväntningar, vara konstruktiva och att rent allmänt analysera spelmekanik på en hög nivå. Barn är bäst.

Appen jag valde att lyfta upp är en app som jag själv tycker är lovande och som på ett enkelt sätt introducerar unga till programmering. Appen har utvecklingsmöjligheter och känns intressant. Det är Run Marco, som ges ut av Allcancode, jag pratar om.

game

Skärmdump på Run Marco! tagen från allcancode

Runt 170 elever i åldrarna 10-13 var inblandade i undersökningen. Insamlingen av data gjordes anonymt med hjälp av applikationen Shout it Out som ligger i Notebook 15. Eleverna använda sina enheter och skickade in sina svar. Detta gjordes efter ca 20 minuters ”spelande”.

Positiva saker med Run Marco!

  • Stundtals ganska svårt, speciellt med looparna.
  • Det såg ut att vara lätt men var ganska svårt.
  • Började på en lätt nivå men blev hela tiden svårare.
  • Lätt att förstå vad man skulle göra även fast att det var på engelska.
  • Fina färger, figurer och tema.
  • Stort plus med djurtemat.
  • Allt funkade (vilket är långt ifrån självklart).
  • Saker som kan utvecklas
  • Lite för svårt och stegringen gick för fort.
  • Lite för lätt.
  • Få beskrivningar när det kom nya moment.
  • Animeringarna är långsamma och ibland laggiga. Marco går för sakta också.
  • Lite svårt script om man är van blockprogrammering, det här var inte riktgt som det.

Tips från Skönsmons skola:

  • Lägg till fler banor. Den världen som finns spelar man fort ut.
  • Fler tutorials. Det stegras lite för fort och man måste få saker bättre förklarat.
  • Det vore bra om det fanns på svenska, vissa ord blir svåra på engelska.
  • Snygga till grafiken och lägg in fler interaktiva delar.
  • Möjlighet att göra egna banor som man sedan kan dela vidare så andra kan få testa ens programmering.
  • Fler karaktärer.
  • Textinstruktioner i en hjälpruta under spelets gång.
  • Ett spelläge där alla kodningar/funktioner är upplåsta från början. Typ som creative på Minecraft.
  • Tydliggör i början vad ett steg är, blir lite onödigt många fel i början.
  • Vad ska man ha diamanterna man samlar till? De hamnar i ryggsäcken men sen då? Vore kul om man kunde låsa upp nya karaktärer, funktioner eller banor för dom.
  • När man når skatter så skulle det vara kul med en animering, olika innehåll i skatterna, gärna slumpartat.
  • Scriptfältet behöver inte vara så stort, lägg mer del av bilden på själva spelet istället.
  • Det skulle vara kul med en tidsfunktion där man får poäng utifrån hur snabbt man klarar banan.
  • Man skulle kunna få poäng utifrån hur rent man kodar, ju färre kodningar desto mer poäng.

Egna reflektioner och avslutande ord

Barn borde involveras tidigt i designprocessen. De är vana användare av digitala system. Speciellt de allra yngsta (post-iPhone). Det skulle vara roligt att utveckla ett samarbete mellan speltillverkare och elever, jag skulle gärna se mig själv delaktig i något sådant. Just nu sitter jag på en testversion av en spännande app som Codarica håller på att ta fram, jag har även varit med i en fokusgrupp kring den utmärkta appen Plotagon tidigare. Mer sånt här, mer anknytning mellan skola-näringsliv.

 

Blogga med wordpress 1 – grunden

Det här inlägget ingår som instuderingsuppgift i kursen Digitalt lärande som ingår i den lokala kursen Digitalkunskap på Skönsmons skola, Sundsvall. Studiehandledningen är anpassad för dator.

För att göra ett inlägg på din klassblogg så behöver du kunna följande:

  1. Var du ska trycka för att skriva ett inlägg
  2. Hur du ska klassificera inlägget
  3. Hur du ska formulera dig
  4. Hur ska hantera andras bilder/texter som du vill använda

Skriva ett inägg

Det finns flera vägar för att skriva ett nytt inlägg. Jag kommer presentera de två som jag tycker är de enklaste. Du behöver vara inne i panelen för att det ska fungera.

  1. Håll musen ovanför + Nytt i det översta verktygsfältet, välj sedan inlägg.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.40.51

2. Håll musen ovanför Inlägg i det vänstra verktygsfältet, välj sedan skapa nytt

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.41.01

Klassificera inlägget

För att inlägget ska vara lätt att hitta för andra läsare så är det viktigt att beskriva vad inlägget handlar om med hjälp av nyckelord. Det fungerar på samma sätt som hashtags på sociala medier. Om du skriver exempelvis en text om ditt projektarbete om Portugal så kan det vara smart att använda taggarna portugal, projektarbete, geografi osv. Taggar fyller du i på höger sida av ditt inlägg under Taggar. Det går bra att skriva ett ord i taget och sedan trycka på lägg till eller att skriva alla orden på en gång och sedan trycka på lägg till. Om du gör på det andra sättet så är det viktigt att skriva kommatecken mellan orden följt av ett mellanslag t.ex. portugal, projektarbete, geografi

Det är även viktigt att du lägger ditt inlägg inom lämplig kategori. Ett projektarbete om Portugal skulle alltså passa inom SO (om du går efter bilden). Det går bra att lägga arbetet under flera kategorier. Kategorierna gör sedan så att det blir lättare att hitta på sidan när ni har byggt upp ett större innehåll.

Skärmavbild 2015-10-06 kl. 10.39.40

Att formulera sig

Det är viktigt att formulera sig målande när man skriver inlägg. Det är betydligt mycket roligare att läsa en text som säger läsare något. Var personlig (utan att lämna ut för mycket detaljer om dig själv), berätta om egna erfarenheter, jämför, bomba adjektiv.

När du har skrivit din text så kan det vara smart att gå tillbaka och kolla på rubriken. Passar den texten? Kolla sedan igenom texten en gång till innan du känner dig helt nöjd. Leta efter stavfel och otydligheten i texten, tänk på att vem som helst kan läsa texten.

Jag vill använda andras bilder i mitt inlägg

Att använda andras bilder kan vara jättesmart, men tänk noga efter. Har du rätt använda bilden? Har du bett om lov eller har du tagit bilden från någon sida där det är fritt att sprida bilder vidare? Är du osäker så fråga din lärare.

Bra ställen att låna bilder från är:

Flickr

Pixbay

Wikipedia

Var noga med att berätta vart ifrån bilden är lånad och vem det är som är upphovsman. Vill du bli säkrare på Creative Commons så kan du själv kolla här creative commons, kika runt på min blogg eller vänta tills våren då vi går igenom det grundligt på Digitalkunskapen.

Ett källkritiskt förhållningssätt i en ny värld

Dryga kvartalet sedan senaste inlägget. Så då var det sagt, nu kan vi gå vidare.

Jag har tänkt en del skolan på den senaste tiden. Media fullkomligt älskar att skriva om hur dåligt det är i skolan. Hur resultaten sjunker, hur farligt det är med Internet och framförallt hur läskig ”mobiltelefonen” är.

Jag tycker det är skrämmande. Gammelmedia har fortfarande väldigt stor påverkan på befolkningen i åldrarna 30+. Vi är uppfostrade med att lita på media. Källkritik idag och källkritik för låt säga 10 år sedan skiljer sig avsevärt.

Idag kan vem som helst ha en egen blogg, podcast, hemsida, TV-kanal osv. Ofta är upphovsmännen mycket skickliga i utformandet av lättillgänglig text. Det som står känns trovärdigt och ofta lite sensationsartat. Folk delar till höger och vänster. Utan någon urskillningsförmåga, som jag ser det.

Källkritik är så mycket mer komplicerat idag. Skolan gör så gott den kan, eldsjälar och intresserade lärare driver utveckligen. Vad händer på de skolor som inte har samma förutsättningar? En likvärdig skola? Jo tjena.

11755630_1668121496754720_4681347066794505777_n

Bild från Bluffakuten

Lösningen på detta är att utse IT-pedagoger vid varje skolenhet, gärna flera. IT-pedagoger bör arbete nära skolbibliotekarier (lyllo er som har sådana) och skolledning. I sitt arbete så bör källkritik, eller litteracitet som jag tycker är ett mer passande begrepp, vara centralt i deras arbete på skolorna. Programmering är inte det enda som ingår i IT-pedagogens uppdrag, så upplever jag att det ser ut på flertalet skolor. För att få till en riktig samhällsförändring så krävs tid för IT-pedagoger att implementera bland elever och pedagoger. Det räcker inte med att utse en ”dataintresserad” person som ska driva utvecklingen på sidan om sitt ordinarie arbete. Utveckling kräver tid och arbete.

På min skola så har vi löst det genom att ha Digitalkunskap på skolan. Där får vi in huvuddragen i det som är viktigt för att fungera i en digital samtid. Åtminstone så ges elever möjlighet att bättre möte samhället. Mer om Digitalkunskap finns att läsa här: Digitalkunskap

Sundsvalls tidning skrev i dagarna en artikel om Sociala medier och unga, okunskapen för ungdomen är slående och ser liknande ut i många artiklar. Att tala om unga som att de lever ett främmande och exotiskt liv på nätet känns inte fräscht.

99% av barn i åldrarna 11-16 har en mobiltelefon, 93% av pojkarna använder Internet i skolan (något lägre för tjejerna), 99,5% har dessutom Internet hemma. Internet är inget nytt och häftigt att skriva om. Sociala medier är inte heller något nytt fenomen. Facebook t.ex. används av närmare 70% av Sveriges befolkning. Det är typ alla skulle jag säga.

De unga sätter ofta trenden, ungdomskultur har alltid setts som något farligt. Det vuxen världen inte kan reglera är otäckt och något som ska begränsas. Så är det även nu. 2015 så är Facebook så etablerat att våra äldre invånare har hittat dit. Att de äldre hittar till ett socialt medie som de unga har haft monopol på skapar en flytt. De yngre hittar nya mer spännande medier. Tidigare var det Instagram som var tillflyktsorten. Det har nu de äldre förstått också och vi ser fler och fler äldre användare på Instagram. Detta borde skapa en ny flykt, troligtvis till Snapchat. Det återstår att se.

10294435256_51708e46b7_o

Bristol Punks av Paul Towsend CC (BY,SA)

Medielandskapet förändras, beteende och informationsinhämtning förändras även det. Nu när Internet har slagit igenom på allvar i skolorna borde ett paradigmskifte ske inom en överskådlig framtid. Elever kommer inte längre godta undervisning i den formen vi har idag (som för övrigt knappt har förändras sedan 1800-talet). Ämneskunskaper är relativt ointressanta i arbetslivet, det är förmågan att sålla information som är det centrala. Idag har vi alla (så gott som i alla fall) all information som finns att tillgå i hela världen i vår ficka. Informationen kommer vara ännu mer tillgänglig när barnen som går i skolan idag kommer ut i arbetslivet. Jag menar att det man bör trycka på i skolan är:

  • Läsning och skrivning (i alla åldrar)
  • Problemlösande förmågor
  • Arbete i projekt
  • Kontakt skola – arbetsliv
  • Retorik
  • Källkritik och sannolikhetsträning
  • Kodning

Skolan behöver förändras kraftigt för att samspela med samhället. Ska skolan leda samhällsutvecklingen, vilket jag anser att den borde göra, så krävs ännu större förändringar. Man får nog börja i det lilla.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om två bra poddar:

Gamificationfredag och Social by default. Lyssna!

Hoppas vi ses på IT-dagen om en månad.

Källor:

Eleverna och Internet 2015

Internetstatistik

Digitala trender

Digital skolutveckling

Det är något jag brinner för, något som engagerar och ibland upprör. Inte bara skolvärlden utan även mig själv ibland.

Samhället börjades digitaliseras i takt med att datorn började bli ett återkommande inslag i de svenska hemmen. Företag flyttade ut på nätet och de skolor som vill haka på hade även dom en webbplats. Det var modem och tröga laddningstider. Långt ifrån där vi är i dag med andra ord.

Idag är det självklart att företag profilerar sig digitalt. Varor handlas över nätet och kommunikationen går samma väg. Rekryteringar sker inte sällan genom sociala medier och en ny sorts personlighetstyp får större utrymme. Det är inte längre lika viktigt med höga betyg i skolan. Entreprenörsskap är det centrala, det och socialkompetens. Hur många arbetsgivare gör rekrytering med betyg som bas? Inte många skulle jag säga, personliga färdigheter och en egen intressant marknadsföring är det som det handlar om.

Skolan är inte där ännu. Vi tänker fortfarande i ämnen, ämnesbehörigheter är det absolut viktigaste i skolan. Det ska nötas och det ska blötas, få saker är egentligen något av vikt i arbetslivet sedan. Jag tycker att det är märkligt att vi inte har kommit längre än så. Visst, en bas av kunnande är viktigt att ha för att fungera i livet. Du behöver kunna prata, läsa och skriva. Även viss grundläggande matematik kan vara viktig men annars är det vägen till kunskap som är det viktigaste. Det är hur man lär sig saker som man har behov av att kunna just vid den tidpunkten som är viktigt. Förståelse om sakerna bakom kunskapen, källkritiskt förhållningssätt och dataolgiskt tänkande. Där är kärnan, åtminstone enligt mitt sätt att se på det hela.

4675715489_eb35a37075_o

SJSA Grade Six – The Year I Rebelled by Michael 1952 CC (sa)

Skolan tycker att den är digitaliserad. Det är min bild. Vi har olika rapporteringsprogram för betygsättning och omdömen och så har vi det nya fräscha: e-post. Där stannar det för många skolor. Elever läser böcker där man river ut texter om Sovjetunionen, man går på biblioteket och söker böcker en gång i månaden (för då ska lärandet ske) och mobiltelefoner ska lämnas hemma för elever behöver inte ringa någon under dagarna.

Det här är tragiskt nog en verklighet på många skolor. På Skönsmons skola har vi kommit en bra bit till men vi är inte i mål än. Det kommer ta tid, jag hoppas att vi hinner bara. För att en skola ska vara digitaliserad och inte bara spegla samhället utan leda samhällsutveckling (vilket jag anser ska vara skolans mål) så krävs följande:

  • Kommunikation med elever och föräldrar sker digitalt och på flera kanaler beroende på syfte.
  • Elever får givetvis använda sin smartphone i skolan
  • Lärare behöver fortlöpande utbildning i ett digitalt sätt att se på skola och verktyg
  • Elever har en integrerad digitalkunskap i sina projekt
  • Robotik och programmering måste finnas där, redan från förskolan
  • Elever är inte lika bundna av årskurser, projektformen ska styra
  • Samverkan med arbetsliv och skola bör vara central, även i grundskolan
  • Elevers projektarbeten kommuniceras till en större målgrupp än endast sin lärare
  • Sociala medier och unga i samverkan
  • 1:4 i F-klass 1:2 i 1:3 och 1:1 i 4-9
  • Lärare ska vara handledare med en stor digital kompetens, traditionella ämneskunskaper är inte lika viktigt. Fokus på det pedagogiska ledarskapet.
  • Ett öppet nät där elever själva kan välja vilken enhet de ska arbeta på (WiFi)
  • Fokus på samarbete i alla lägen

Jag har säkert glömt en del punkter, skrivit fel på en del punkter och ännu inte processat fram förslag på somliga punkter. Det får ni ta.

4383221264_276954f776_o

Change? by Arthur John Picton CC (by-sa)

Jag har tur att jobba på en skola som kännetecknas av positivitet och förändringsbenägenhet. Skolledare som ser IT i skolan som något avgörande och mod att våga testa. Jag har under läsåret undervisat i Digitalkunskap för samtliga elever i 1-6 på veckobasis. Genomslaget har varit enormt. Nu vill jag och min rektor utveckla detta vidare och ta nästa steg. I ett förändringsarbete krävs mod och tålamod. Det visar pedagoger och skolledare på Skönsmons skola.

SETT15

Två dagar på SETT15 går mot sitt slut. Snart går tåget hem till Sundsvall igen. Hem till vardagen, hem till familjen.

Upplägget på årets besök var att se på mässan med glasögonen lärmiljö. Det är ett stort område, vad är inte lärmiljö egentligen?

Fokuserade inte lika mycket på föreläsningar som förra året utan valde ut fyra guldkorn.

Peter Parnes och Agneta Hedenström – Luleåmodellen

Peter är professor vid LTU (där jag för övrigt läste till lärare) och Agneta är rektor i ett skolområde som verkligen fokuserar och satsar på IT i utbildningen. Det som kännetecknar Luleåmodellen och skiljer sig från där vi är i vår digitalisering skulle jag säga är stödet från kommunledning, skolledning över ett helt skolområde och kopplingen till universitetet. På Skönsmons skola så är det mycket ensamarbete som råder. Vi driver utveckling och har ett par skolor med oss, dock genomsyrar Jante större delar av kommunen. Det är synd. Det begränsar. Jag gillar utveckling.

Jag har som förhoppning att åka upp till Luleå 15/6 och delta på deras Makerday. Förhoppningsvis kan jag få idéer som sedan kan omsättas på skolan.

Agneta avslutade magnifikt med orden: Hur lång tid ska införandet av digitalisering i skolan få ta?

image

Martin Talvid – 1:1 i klassrummet 

Martin talade om resultaten av 1:1 över tid, statistik över faktiskt användande och implementering av digitala verktyg. Intressanta iakttagelser, jag tar med mig en hel del av resultatet i mitt fortsatta arbete. En intressant slutsats var att användandet av kommunikation över nätet (ful-kommunikation) inte minskade över tid. Jag tänker att vi alltid kommunicerar, även utan digitala verktyg. Gäller att anamma det istället och se lärandet i det.

Något annat jag tar med mig är de hinder som pedagoger ofta ser, eller snarare skäl till att undvika digitalisering. Fem punkter som Talvids undersökning visar som även jag kan känna igen. Även om vi har kommit långt på skolan så har vi en bit kvar till de bästa skolorna i Sverige. Resan är bara påbörjad, målet ligger bortom 2021.

image

Frida Monsén – Att leda Youtubegenerationen

En föreläsning där jag kan känna igen mitt eget arbete mest, även tankar jag själv har om skolan som fenomen och institution. En organism som egentligen inte har förändras så mycket sedan industrialismens genomslag. Frida pratade lärmiljö, både fysisk och digital och vävde in en hel del gamification i föreläsningen. Kopplingen mellan skola, spel och lärande är central. Jag har sedan tidigare haft kännedom om Blixtjakten som Frida har tagit fram tillsammans med lärare och elever på Vittra skolan. Läs gärna mer om Fridas arbete på hennes blogg.

Tyvärr satt jag för dåligt till för att ha någon fin bild som komplement. Jag är mest glad att jag lyckades ta mig in och få en sittplats.

Magnus Blixt – Sociala medier som lärare

Magnus är lärare på skapaskolan, en skola som jag och en kollega ska besöka i början av maj för att kika på deras lärmiljö och arbete i allmänhet. En mycket spännande arbetsplats, minst sagt. Magnus talade, även han om sociala medier och digitalisering. Det var minst sagt en trend på årets mässa.

Även Magnus kom med klokskap om sociala mediers roll och vinst för det utökade kollegiet. En liten twitterskola fanns det tid för också, hoppas det togs emot väl bland åhörarna som ännu inte är aktiva konsumenter.

IMG_3788

 

IRL? Livet på nätet är väl på riktigt? Det menar Magnus, jag håller helt med.

Utöver fyra föreläsningar som alla höll en mycket hög nivå så fick vi i projektgruppen för lärmiljö på Skönsmons skola mycket värdefull tid tillsammans. Vi har resonerat, diskuterat, argumenterat, skrattat, gråtit (Unnis) och umgåtts. Underbara dagar. Jag blev även fotograferad av Kristina Alexandersson, det var en upplevelse i sig. Resultat kommer inom kort.

Nu tar vi vidare arbetet och implementera och kompletterar redan påbörjat arbete. Heja oss!

IT-dagen 2015

Förra året ansvarade jag själv för planeringen av IT-dagen på Skönsmons skola. Det var otroligt givande och responsen från både föreläsare och åhörare var mycket positiv, det frågades redan då efter en IT-dag även efterföljande år. Så blir det också.

Nytt för i år är att projektgruppen är utökad till två personer. Det är numera jag och Anna-Lena Unnis som planerar dagen. Unnis är väldigt strukturerad och vi kompletterar varandra bra, en fröjd att få sammarbeta tillsammans med henne. Nu är vi mitt uppe i planeringen för IT-dagen och bokningarna börjar rulla in. Det är inte vilka bokningar som helst heller. Mer om det snart.

Förra årets inspirationsföreläsare (som var magnifika) kompletterades med tre externa föreläsare: Andreas Killander, Mats Björk och Lisa Sällvin. Andreas pratade om design thinking och gav pedagoger ett nytt sätt att se på design och flöden. Mats öppnade dörrar för många när han på ett humoristiskt vis introducerade begreppet Gamification, jag hoppas att det är mer levande som begrepp idag. Lisa pratade om programmering för barn, barnhack, och gav många praktiska exempel på hur man kunde göra. Tre monster till föreläsare och succén var ett faktum.

image Andreas Killander, IT-dagen 2014

image Mats Björk, IT-dagen 2014

image Lisa Sällvin, IT-dagen 2014

I år utökas konceptet och det är frågan om vi ryms i våra egna lokaler. Inte mindre än 6 externa föreläsare är bokade i skrivande stund. Lägg då till att det ska kompletteras med inspirationsföreläsare från skolan och lite andra funktioner. Det blir tight, men det blir ofantligt bra. Vilka de klara föreläsarna är vill jag inte släppa än utan det kommer att ske successivt.

IT-dagen 2015 går hur som helst av stapeln 28/10-15. Boka in det redan nu, det kommer bli galenskap! Den officiella hashtagen för IT-dagen 2015 är #itdagen15, använd gärna den!

Användande av sociala medier på Skönsmons skola

Under veckans Digitalkunskapslektioner, i klasserna 2-6,  så har vi pratat om sociala medier.

  • Vad är ett socialt medie?
  • Hur används det?
  • Vad finns det för fördelar?
  • Vad finns det för faror?
  • Vad är det för åldersgränser och varför?

De sociala medierna som jag valde att lyfta fram var: Instagram, Facebook, Momio, Youtube, Blogg, Snapchat, KiK, Moviestar planet och Star stable online. Eleverna i sexan samtalade en hel del om Ask.fm men det tas inte upp i statistiken.

Eleverna fick svara på vilka sociala medier de använde, jag gjorde sedan statistik av det. Totalt deltog 241 elever i undersökningen. De sociala medier som nådda över 50% av eleverna på Skönsmons skola är:

Läs mer

Vår

En intensiv period inleds snart. Lugnet före stormen infinner sig så här på söndag morgon. Passar på att skriva lite.

Februari är en rolig månad, det här väntar:

Bloggkurs, lärarna på Skönsmons skola går in i steg 2 och 3 i sin bloggutbildning. Skitkul.

Inspirationsgrupp kring IT i skolan, näringsliv och skola i samverkan. Precis som jag vill att skolutveckling ska vara.

Spårträff kring IKT, lärare i skolområdet träffas för att diskutera områdets plan för IT.

Öppet hus, Skönsmons skola ha öppet hus 12/2. Då kommer jag att prata om hur vi arbetar med digital teknik och vilka vinster vi kan se. Hoppas på massvis med folk.

Elevråd, skolutveckling på riktigt.

Mittlärande, två dagar på Södra berget. Två föreläsningar ska hållas samt delta med min ingång i samband med Guldtrappan.

Har även föreläsningar på gång under mitt egna företag, DSU – Digital skolutveckling.

Kul vår!

IT-dagen 2014

Nu är den över. IT-dagen 2014. Ett arbete som började redan i juni har nu passerat, passerat väl om jag får säga det själv.

En av våra skolledare startade upp dagen och förklarade vad som skulle hända ännu en gång, pedagogiskt och bra. Därefter drog vi igång på allvar.

Först ut var Lisa Sällvin, adjunkt på Mittuniversitetet. Lisa pratade om hur man kan och hur hon arbetar med barn och kodning. Lisa öppnade ögonen för många i den halvfulla matsalen och man riktigt märkte hur intressant publiken tyckte att det var. Jag tycker det var extra kul då Lisa tog upp flera exempel från IT-fritids som vi har startat upp tillsammans på skolan.

image

På bilden ser vi Lisa visa upp ett spel som hon har gjort tillsammans med sin dotter. Mycket bajs, vänd det till ett lärande precis som här. Klockrent!

Därefter följde inspirationsföreläsningar, jag höll själv i en där jag pratade om hur jag har och håller på att implementera Digitalkunskap på Skönsmons skola. Kul att dela med sig av sitt arbete, speciellt när man har en engagerad publik.

Nästa externa föreläsare var Andreas Killander, Creative Director på Sweetpop. Andreas, eller Adde som jag känner honom som, pratade om ett nytt sätt att se på design, design thinking. Jag fastnade mycket vid hans exempel på flöden och hur man kan analysera elevströmmar och bygga en miljö kring det. Öppnade ögonen för många, även mig.

image

 

Andreas in action. Design thinking för lärande. Kul att knyta ihop aktörer som inte alltid möts i vanliga fall. Näringsliv och skolan i ett samarbete, jag myser.

Lunch, fika, mingel och ett varv med inspirationsföreläsningar igen. Det var synd att jag inte hade möjlighet att besöka de andras inspirationsföreläsningar då jag själv höll en även här. Samma upplägg och utfall som på morgonen.

Dagens externa föreläsare avslutades med den karismatiska Mats Björk, Informationsarkitekt på Sogeti. Mats pratade om ett spännande begrepp, Gamification. Hur kan vi använda spelets mekanik och göra ett lärande ur det? Hur tillgodoser vi allas behov i sitt lärande. Otroligt givande och roande.

image

Mats trollbinder verkligen. Målande liknelser och igenkänningsfaktorn var hög. Nu vill vi alla gamificera våran undervisning.

Dagen avslutandes med att vår rektor Johanna talade om hur man kan leda en skola till att prioritera IKT. Johanna menar att IT är inget val utan en skyldighet. Vi ska ha en likvärdig skola och då är det Lgr11 vi ska utgå från, utgår man från läroplanen måste man arbeta digitalt. Så sant det hon säger, IKT är inget man kan välja att bruka på sin skola utan något som bara ska vara en naturlig del i allt lärande, för alla och alltid.

71 anmälda, 61 kom. Jag är redan sugen på att göra något liknande nästa år men då ska vi över 100 anmälda.