Programmering på Kubens förskola

Förra veckan hade skolans elever Elevens val under tre hela dagar. Jag ansvarade för programmering där eleverna blev indelade i olika grupper efter intresse. Det som erbjöds var:

  • Skapa en egen app. Åtminstone starta upp tankeverksamheten och börja undersöka vägar till ett appformat.
  • Arbete med klassens blogg alternativt skapa en egen alt. jobba med sin egna sida.
  • Lego Mindstorms. Två olika var igång. En programmerades med hjälp av det medföljande programmet och den andra direkt i roboten.
  • Blue-Bots. Programmering av bots med hjälp av iPad.
  • Appar. Programmera i olika programmeringsappar som finns installerade på medhavda iPads.
  • Codecomebat. Min favorit och även många av elevernas favorit. Koda i spelmiljö. Svinkul.
  • Kodat på Skönsmon? Undersök vad som är kodat i vår omgivning. Vad skulle kunna bli bättre med kod? Hur vet man om det är kodat? Undersök.
  • Makey-Makey. Olika projekt med hjälp av Makey-Makeys.
  • Lär andra kodning. Skapa en lektion för antingen yngre barn eller vuxna. Genomför sedan lektionen vid ett senare tillfälle.
  • Egna förslag. Gör anpassningar i Minecraft, skriv HTML osv.

Uppgifterna redovisades i slutet av dagen på valfritt sätt. De utgick från frågeställningen:

Vad har du lärt dig och hur lär du dig?

Jag tänker inte gå in så mycket på de olika grupperna annat genom att säga att eleverna var otroliga. Med få instruktioner så lyckades det att få till roliga grejer och lärandet var hela tiden synligt.

En av eleverna kom på att hon ville lära yngre barn att koda. Hon tog själv kontakt med Kubens förskola, vilket är en av förskolorna i området, och undersökte om hon skulle kunna få komma och hålla i en lektion i programmering för barn i åldrarna 4-5 år. Givetvis var det inga problem.

Sofie, som eleven heter, planerade därefter undervisningen utifrån det hon har lärt sig på Digitalkunskapen. Hon bröt ner det på en nivå som passar bra för mindre barn. Helt utan mitt stöd. Vi kollade av så att allt skulle funka sen var det bara att rulla igång.

I tisdags så var det dags. I  nära en timma lyckades hon hålla barnen igång och fokuserade. Mäktigt att se. När det var dags att avsluta så fick barnen  utvärdera lektionen. Mycket nöjda barn, lärare och framförallt elev som höll i allt.

Det här är lärande på riktigt. När elever lär av elever så blir lärandet viktigt. Tydliga mottagare och direkt återkoppling. Det är sådant som skola bör gå ut på tycker jag.

Bee-Botsen då? De råkade bli kvar på förskolan, barnen ville fortsätta och personalen ville lära sig mer. Se där!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ett källkritiskt förhållningssätt i en ny värld

Dryga kvartalet sedan senaste inlägget. Så då var det sagt, nu kan vi gå vidare.

Jag har tänkt en del skolan på den senaste tiden. Media fullkomligt älskar att skriva om hur dåligt det är i skolan. Hur resultaten sjunker, hur farligt det är med Internet och framförallt hur läskig ”mobiltelefonen” är.

Jag tycker det är skrämmande. Gammelmedia har fortfarande väldigt stor påverkan på befolkningen i åldrarna 30+. Vi är uppfostrade med att lita på media. Källkritik idag och källkritik för låt säga 10 år sedan skiljer sig avsevärt.

Idag kan vem som helst ha en egen blogg, podcast, hemsida, TV-kanal osv. Ofta är upphovsmännen mycket skickliga i utformandet av lättillgänglig text. Det som står känns trovärdigt och ofta lite sensationsartat. Folk delar till höger och vänster. Utan någon urskillningsförmåga, som jag ser det.

Källkritik är så mycket mer komplicerat idag. Skolan gör så gott den kan, eldsjälar och intresserade lärare driver utveckligen. Vad händer på de skolor som inte har samma förutsättningar? En likvärdig skola? Jo tjena.

11755630_1668121496754720_4681347066794505777_n

Bild från Bluffakuten

Lösningen på detta är att utse IT-pedagoger vid varje skolenhet, gärna flera. IT-pedagoger bör arbete nära skolbibliotekarier (lyllo er som har sådana) och skolledning. I sitt arbete så bör källkritik, eller litteracitet som jag tycker är ett mer passande begrepp, vara centralt i deras arbete på skolorna. Programmering är inte det enda som ingår i IT-pedagogens uppdrag, så upplever jag att det ser ut på flertalet skolor. För att få till en riktig samhällsförändring så krävs tid för IT-pedagoger att implementera bland elever och pedagoger. Det räcker inte med att utse en ”dataintresserad” person som ska driva utvecklingen på sidan om sitt ordinarie arbete. Utveckling kräver tid och arbete.

På min skola så har vi löst det genom att ha Digitalkunskap på skolan. Där får vi in huvuddragen i det som är viktigt för att fungera i en digital samtid. Åtminstone så ges elever möjlighet att bättre möte samhället. Mer om Digitalkunskap finns att läsa här: Digitalkunskap

Sundsvalls tidning skrev i dagarna en artikel om Sociala medier och unga, okunskapen för ungdomen är slående och ser liknande ut i många artiklar. Att tala om unga som att de lever ett främmande och exotiskt liv på nätet känns inte fräscht.

99% av barn i åldrarna 11-16 har en mobiltelefon, 93% av pojkarna använder Internet i skolan (något lägre för tjejerna), 99,5% har dessutom Internet hemma. Internet är inget nytt och häftigt att skriva om. Sociala medier är inte heller något nytt fenomen. Facebook t.ex. används av närmare 70% av Sveriges befolkning. Det är typ alla skulle jag säga.

De unga sätter ofta trenden, ungdomskultur har alltid setts som något farligt. Det vuxen världen inte kan reglera är otäckt och något som ska begränsas. Så är det även nu. 2015 så är Facebook så etablerat att våra äldre invånare har hittat dit. Att de äldre hittar till ett socialt medie som de unga har haft monopol på skapar en flytt. De yngre hittar nya mer spännande medier. Tidigare var det Instagram som var tillflyktsorten. Det har nu de äldre förstått också och vi ser fler och fler äldre användare på Instagram. Detta borde skapa en ny flykt, troligtvis till Snapchat. Det återstår att se.

10294435256_51708e46b7_o

Bristol Punks av Paul Towsend CC (BY,SA)

Medielandskapet förändras, beteende och informationsinhämtning förändras även det. Nu när Internet har slagit igenom på allvar i skolorna borde ett paradigmskifte ske inom en överskådlig framtid. Elever kommer inte längre godta undervisning i den formen vi har idag (som för övrigt knappt har förändras sedan 1800-talet). Ämneskunskaper är relativt ointressanta i arbetslivet, det är förmågan att sålla information som är det centrala. Idag har vi alla (så gott som i alla fall) all information som finns att tillgå i hela världen i vår ficka. Informationen kommer vara ännu mer tillgänglig när barnen som går i skolan idag kommer ut i arbetslivet. Jag menar att det man bör trycka på i skolan är:

  • Läsning och skrivning (i alla åldrar)
  • Problemlösande förmågor
  • Arbete i projekt
  • Kontakt skola – arbetsliv
  • Retorik
  • Källkritik och sannolikhetsträning
  • Kodning

Skolan behöver förändras kraftigt för att samspela med samhället. Ska skolan leda samhällsutvecklingen, vilket jag anser att den borde göra, så krävs ännu större förändringar. Man får nog börja i det lilla.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om två bra poddar:

Gamificationfredag och Social by default. Lyssna!

Hoppas vi ses på IT-dagen om en månad.

Källor:

Eleverna och Internet 2015

Internetstatistik

Digitala trender

Digitalkunskap, framtidens ämne?

Igår pratade jag om skola, digitalisering, framtid och utmaningar på Dataföreningen i Sundsvall. De bjöd in mig att prata om Digitalkunskap och mitt arbete kring detta. Jag som har svårt att tacka nej till smickrande erbjudanden tackade givetvis ja. Sån är jag.

Skärmavbild 2015-05-20 kl. 08.53.09

Twitterdump från Lisa Sällvin

Föreläsningen kändes bra, men som vanligt är det svårt att riktigt veta vad man tog upp och hur mycket man var ute i periferin och flummade. Publiken var nöjda och intresserade. Dessutom var det många som stannade kvar efter föreläsningen, det borde vara ett gott tecken.

Lovade att lägga ut material från föreläsningen. Håll till godo.

Digitalkunskap, framtidens ämne? (Powerpoint ursprungligen Keynote)

Digitalkunskap (pdf)

Utvecklande lärmiljöer på Skapaskolan

Idag har jag tillsammans med en lärare och rektor på Skönsmons skola besökt Skapaskolan i Huddinge strax utanför Stockholm. Vi är nere i samband med Framtidens lärande och passade då på att besöka denna spännande skola. De har tagit begreppet lärmiljö till en ny nivå, minst sagt.

Vi inledde med lunch i skolans temporära lokaler, de har en helt ny skolbyggnad under uppbyggnad. Tillsvidare kör de i paviljonger, låter lite ljummet men tro mig, det är det inte. Lunchen bestod av ekologisk fisk och potatis. Till det serverades sås, bröd och sallad. Helt okej mat men framförallt ett väldigt positivt bemötande från kökspersonalen. Vi åt tillsammans med ett gäng nyfikna elever. När lunchen var klar så lyste ett blått sken runt dörren, signalen för rast (åtminstone i matsalen). Smidigt system, ett system som styrdes helt med lärarnas mobiler. Jag kommer tillbaka till detta längre fram i inlägget.

Vi fick efter lunch och kaffe en rundtur i skolan av några av skolans pedagoger. Vi började hos de yngre eleverna. De hade en lärmijö som var mest likt vår lärmiljö skulle jag nog säga. Med mindre förändringar skulle vi kunna vara där också. Det som var genomgående var avsaknaden av bänkar/bord eller snarare möjligheten till en mer varierad lärmiljö. Läraren som arbetade med de yngre eleverna berättade om hur olika elever lär sig. Vissa vill ligga uppe på bord, vissa under, några vid bord och andra på fatboys (saccosäckar). Det lades ingen värdering i hur lärande skedde, så länge det skedde. En mycket sund inställning enligt mig. Alla elever på skolan har varsin iPad, men det fanns även tillgång till stationär dator (givetvis Mac) och ett gäng Cromebooks. En stor del av lärandet skedde digitalt. Digitala läromedel var en självklarhet och hade helt ersatt traditionell läroböcker. Skapaskolan visar att det går.

Skapaskolan 1 Skapaskolan 2

Framför tavlan hade eleverna en samlingsplats. De kunde även stå bakom hyllan och hänga under samlingar, tillit genomsyrade verksamheten. Under datorn fanns en ”hide out” dit kunde elever i behov av lugn söka sig. Alla lärmiljöer var utrustade med minst en projektor samt AppleTV. På andra sidan skynket fanns ett till klassrum med liknande tänk.

Efter besöket hos de yngre eleverna så besökte vi de äldre eleverna, där spenderade vi ett par timmar tillsammans med eleverna.

Skapaskolan 3 Skapaskolan 8

Rätt vad det var så drog en låt igång, det var tecknet för rörelse. Tabata. Eleverna spred ut sig i lokalen och gjorde alla möjliga rörelser under ett par minuter. Alla gjorde olika saker men det var ändå lugnt. Smått otroligt. På bilden ser vi tre elever som gör olika rörelser högst upp på en gradäng. Givetvis deltog elevernas lärare också.

Skapaskolan 4 Skapaskolan 5

I den borte delen av klassrummet fanns soffor med ljuddämpande förmåga, inbjudande soffor som elever både låg och satt i och arbetade. I ett annat hörn fanns fatboys där samma typ av lärande skedde.

Skapaskolan 6 Skapaskolan 10

Vid den ena änden av rummet fanns en gradäng, eller läktare om man så vill. På läktaren samlades alla när det var något gemensamt klassen behövde gå igenom. En sång spelades upp, då visste eleverna vad som gällde. Eleverna gick lugnt och fint mot samlingsplatsen där de samlades. Under ett bord fanns en ”hide out” där elever som hade behov av lugn och ro kunde söka sig. Inkludering på elevernas egna villkor.

Skapaskolan 7 Skapaskolan 9

Smarta sätt att lösa problem. Under planeten sitter en QR-kod. Koden leder till en text skriven av elever om planeten, på så vis kan man begränsa utskrifter. Dessutom kan fler ta del av verken. Smart lösning. Den andra bilden visar en grenkontakt som möjliggör laddning för sex enheter samtidigt med ett enda uttag. Riktigt smart när uttag ofta är en bristvara i klassrum.

Skapaskolan 11 Skapaskolan 12

Skapaskolan 13

Här är tre grupper som arbetar med olika arbetsområden. De jobbade ofta i samma aktiva dokument i ett GAFE-dokument. Elever kunde lägga till och ta bort text samtidigt oavsett var de var i klassrummet. Vissa sökte fakta på textsidor, andra såg filmer, vissa lyssnade på pod osv. Lärandet var dynamiskt och alla elevers lärande och kunnande kom till sin fulla rätt. Eleverna diskuterade digitalt och analogt, allt flöt ihop i ett dynamiskt lärande. Det var dessutom arbetsro under hela passet, trots den fria uppgiften. Lärarna agerade handledande och la hela tiden tillbaka frågan till eleverna. Riktigt kul att se.

Skapaskolan 14 Skapaskolan 15

Vi avslutade passet med en genomgång av deras lärare Magnus Blixt där eleverna tillsammans med Magnus gick igenom deras grundkoncept. Tillit och kontroll. Eleverna hade full koll på hur deras lärande gick till, inget var slumpmässigt i deras lärande. Unnis presenterade vårt projekt kring Hållbarhetsagenterna på Skönsmon skola och frågor kring vad som behövdes för att lärande ska ske följde sedan. Eleverna på Skapaskolan kom fram till följande punkter:

  • Bra undervisning
  • God mat
  • Välutbildade lärare
  • Inbjudande möbler
  • Inspirerande lärmiljö
  • Varierade platser för lärande
  • Många hörn i rummet
  • Mjuka möbler
  • Bekväma platser, fast utan att vara för bekväma

Just ja, klassen bestod av 42 elever. Det kunde man inte tro. Det rådde hela tiden arbetsro trots den stora friheten.

Skoldagen avslutades med att alla gjorde en digital utvärdering av dagen som de sedan publicerade så att deras lärare och föräldrar kunde se.

En magisk skoldag. Med inspirerande lärare och väldigt drivna och intresserade elever. Så där vill jag att skola ska vara, kan vi inte tillsammans skapa en skola med de grundläggande principerna? Snälla.

Nedladdning och stream, två veckor Digitalkunskap

Otillåten och tillåten nedladdning, stream och digitala tjänster för att leverera dessa tjänster är något vi har arbetat med under de senaste två veckorna i Digitalkunskapen. Oerhört intressant och samtidigt lätt att lägga upp på olika nivåer.

Jag inledde förra veckan med en miniföreläsning kring området, vi diskuterade straffgrad och ställde olika brott emot varandra. Jag märker att stream är svårast för eleverna att förstå när det är olagligt eller ej. Många agerar olagligt på nätet utan att vara medveten om det.

Den här veckan har de yngsta eleverna (åk 2-3) har fått göra kampanjer för att begränsa otillåten nedladdning. Vi har arbetat i appen Poster++ där eleverna i par har skapat egna digitala affischer som sedan ska visas upp för andra på skolan och på nätet. Det märks tydligt att uppgiften blir intressant och givande när målgruppen är tydlig. Alla vill göra bra arbeten.

IMG_3819IMG_3820

Arbete i Poster++ foto Privat

I samband med detta så har vi givetvis pratat om budskap och punchlines. Hur man förstärker budskap och varför vi tycker som vi gör. Makalöst intressant. Recension av appen finner du lite längre ner i inlägget.

De äldre eleverna (åk 4-6) har blivit indelade i grupper där de har fått inträda en roll och argumentera för sin sak. Samma ingång som tidigare, nedladdning och stream. Grupperna har fått vara bland annat: En person  som brukar ladda ner olagliga saker från nätet, ett parti som är emot nedladdning, ett parti som är emot nedladdning, en gammal person (70+) och Nöjesindustrin.

Diskussionerna var ingående och höll en mycket hög nivå. Någon som gjorde mig lite förvånad (och glad) var att samtliga klasser tog upp demokratifrågan i samband med nedladdning. Att det var orättvist att föräldrarnas ekonomiska förutsättningar begränsade eller möjliggjorde möjligheten att ex. se filmer på bio. Självklart är det ju så.

Hade jag haft mer tid hade vi kunnat ta dessa diskussioner djupare och verkligen benat ut vad som är vad. Nu känner jag mer att jag har sått ett frö och gjort eleverna uppmärksammade på vad som man får och inte får göra på nätet, när det gäller detta område.

Nu till recensionen

Poster++ finns på Appstore och är en app som man kan göra affischer i på ett roligt och enkelt sätt.

Det finns färdiga grunder att utgå från eller så kan man göra allt från början, de gjorde de flesta eleverna. Det är relativt lätt att komma igång men programmet är instabilt och det är inte ovanligt att man blir utkastad och att arbetet på så vis raderas. Det finns inte heller någon möjlighet att spara och sedan arbeta vidare med sitt projekt.

Men när allt funkar så är det en rolig app att arbeta med, det tyckte eleverna åtminstone. Jag rekommenderar inte appen. Den är på tok för instabil för att eleverna ska vara självgående i den. Dessutom strejkar funktioner ofta, som tur är så är eleverna mer förlåtande än mig och jag har ett gäng bra affischer att presentera nu framöver.

Nu helg, sedan Skapaskolan på tisdag och Framtidens lärande på onsdag och torsdag. Räkna med blogginlägg kommande vecka!

Digital skolutveckling

Det är något jag brinner för, något som engagerar och ibland upprör. Inte bara skolvärlden utan även mig själv ibland.

Samhället börjades digitaliseras i takt med att datorn började bli ett återkommande inslag i de svenska hemmen. Företag flyttade ut på nätet och de skolor som vill haka på hade även dom en webbplats. Det var modem och tröga laddningstider. Långt ifrån där vi är i dag med andra ord.

Idag är det självklart att företag profilerar sig digitalt. Varor handlas över nätet och kommunikationen går samma väg. Rekryteringar sker inte sällan genom sociala medier och en ny sorts personlighetstyp får större utrymme. Det är inte längre lika viktigt med höga betyg i skolan. Entreprenörsskap är det centrala, det och socialkompetens. Hur många arbetsgivare gör rekrytering med betyg som bas? Inte många skulle jag säga, personliga färdigheter och en egen intressant marknadsföring är det som det handlar om.

Skolan är inte där ännu. Vi tänker fortfarande i ämnen, ämnesbehörigheter är det absolut viktigaste i skolan. Det ska nötas och det ska blötas, få saker är egentligen något av vikt i arbetslivet sedan. Jag tycker att det är märkligt att vi inte har kommit längre än så. Visst, en bas av kunnande är viktigt att ha för att fungera i livet. Du behöver kunna prata, läsa och skriva. Även viss grundläggande matematik kan vara viktig men annars är det vägen till kunskap som är det viktigaste. Det är hur man lär sig saker som man har behov av att kunna just vid den tidpunkten som är viktigt. Förståelse om sakerna bakom kunskapen, källkritiskt förhållningssätt och dataolgiskt tänkande. Där är kärnan, åtminstone enligt mitt sätt att se på det hela.

4675715489_eb35a37075_o

SJSA Grade Six – The Year I Rebelled by Michael 1952 CC (sa)

Skolan tycker att den är digitaliserad. Det är min bild. Vi har olika rapporteringsprogram för betygsättning och omdömen och så har vi det nya fräscha: e-post. Där stannar det för många skolor. Elever läser böcker där man river ut texter om Sovjetunionen, man går på biblioteket och söker böcker en gång i månaden (för då ska lärandet ske) och mobiltelefoner ska lämnas hemma för elever behöver inte ringa någon under dagarna.

Det här är tragiskt nog en verklighet på många skolor. På Skönsmons skola har vi kommit en bra bit till men vi är inte i mål än. Det kommer ta tid, jag hoppas att vi hinner bara. För att en skola ska vara digitaliserad och inte bara spegla samhället utan leda samhällsutveckling (vilket jag anser ska vara skolans mål) så krävs följande:

  • Kommunikation med elever och föräldrar sker digitalt och på flera kanaler beroende på syfte.
  • Elever får givetvis använda sin smartphone i skolan
  • Lärare behöver fortlöpande utbildning i ett digitalt sätt att se på skola och verktyg
  • Elever har en integrerad digitalkunskap i sina projekt
  • Robotik och programmering måste finnas där, redan från förskolan
  • Elever är inte lika bundna av årskurser, projektformen ska styra
  • Samverkan med arbetsliv och skola bör vara central, även i grundskolan
  • Elevers projektarbeten kommuniceras till en större målgrupp än endast sin lärare
  • Sociala medier och unga i samverkan
  • 1:4 i F-klass 1:2 i 1:3 och 1:1 i 4-9
  • Lärare ska vara handledare med en stor digital kompetens, traditionella ämneskunskaper är inte lika viktigt. Fokus på det pedagogiska ledarskapet.
  • Ett öppet nät där elever själva kan välja vilken enhet de ska arbeta på (WiFi)
  • Fokus på samarbete i alla lägen

Jag har säkert glömt en del punkter, skrivit fel på en del punkter och ännu inte processat fram förslag på somliga punkter. Det får ni ta.

4383221264_276954f776_o

Change? by Arthur John Picton CC (by-sa)

Jag har tur att jobba på en skola som kännetecknas av positivitet och förändringsbenägenhet. Skolledare som ser IT i skolan som något avgörande och mod att våga testa. Jag har under läsåret undervisat i Digitalkunskap för samtliga elever i 1-6 på veckobasis. Genomslaget har varit enormt. Nu vill jag och min rektor utveckla detta vidare och ta nästa steg. I ett förändringsarbete krävs mod och tålamod. Det visar pedagoger och skolledare på Skönsmons skola.

Gamification och skola

Jag ramlade över Gamification av en slump, visst spelifierat lärande har alltid funnits som ett element i min undervisning men inte så här medvetet. Det hela började med en tågresa konstigt nog. Jag mötte en gammal klasskompis från gymnasiet som jag inte träffat på 15 år. Ett långt samtal förde in oss på spelifiering och Mats Björk, hennes man. Grillkväll och bra surr följde. Sedan var det kört.

Ett samarbete inleddes. Jag kände direkt att det Mats hade att säga behöver komma ut till flera. Jag bokade in honom på vår IT-dag där han gjorde en bejublad föreläsning. En föreläsning som det än i dag pratas om på skolan. Det triggar igång mina belöningssystem.

5563054578_95b1811e96_o

#Gamification is a convivial technology by Buster Benson CC (sa)

I samband med detta påbörjade jag, Mats, Lisa Sällvin (som också är grym) och Anna-Karin (lärare på skolan) kring spelifiering av skolans processer. Typ så skulle man vagt kunna beskriva det. Vi är nu inne i ett läge där produkten ligger och mognar. Finansiering söks och undersökningar bland elever görs. Datainsamling pågår alltså. På många fronter. Exakt vad slutprodukten ska bli är inte officiellt än, vi är för tidigt in i arbetet för att kunna presentera något. Möjligtvis presenteras detta på Sundsvall 42 i höst. Återstår att se vart vi är då.

Jag grunnar även på en egen spelifiering, spelifiering av digital fortbildning skulle man kunna säga. Jag vill med hjälp av spelprocesser skapa ett utbildningssystem som höjer den digitala kompetensen hos lärare. Jag brinner verkligen för skolutveckling, gärna en digital sådan. Får jag till det här så kan det bli riktigt bra.

Slutligen vill jag tipsa om Gamificationfredag. En fullkomligt lysande podcast om Gamification. Svinbra är den. Kul också.

Att introudcera ett digitalt verktyg

I morgon (måndag) påbörjar jag en fortbildningsserie på en Högoms skola i Sundsvall. Personalen ska komma igång med användandet av iPads i undervisningen. Hur tar man sig an ett sådant uppdrag och vart börjar man? Somliga är förmodligen vana användare samtidigt som andra kanske aldrig har använt en iPad.

Jag väljer att börja med en kort genomgång av tekniken i plattan, men undviker det mest basala såsom laddning och igångsättning. Jag vet att vissa föreläsare lägger grunden redan där. Jag tycker det är lite väl.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Livre Numerique by Owni/-) CC (sa)

Första passet av totalt tre tillfällen kommer att handla om handhavandet helt enkelt. Jag ska hjälpa att få igång pedagogerna och ta steget och våga pröva. Jag tycker även att det är viktigt att redan från början prata molntjänster och integritet. Det är lätt att det blir fel annars. Men mycket ligger i det jag skrev precis innan. Att våga testa. När uppstartsföreläsningen är genomförd kommer pedagogerna att få testa på lite. Kolla på de olika sakerna jag gått igenom för att befästa kunskapen.

Del två blir det mer fokus på appar och handhavande av dessa. Men det tar vi då.

Bloggande klasser

Nu är alla tvåor igång med sina bloggar. Det är ibland en lite bökig inkörning innan allt funkar med mail, språkbarriärer, nätverk, utrustning osv men när eleverna väl är inne så är det fullt ös.

Under veckan har tvåorna fått färdigställa sina profiler, skapat ett säkert lösenord och funderat lite över hur deras profil ska utformas. Vilken information vill man lämna ut och varför är en central frågeställning. Eleverna är intresserade och precis alla är med på tåget. Sånt som gör att gåshud utvecklas så ofta att man knappt vet vad normalläget var.

I dag frågade jag en tvåa om hur roligt de tyckte att det var att blogga och vad det var som var så kul. Jag fick skolboksexempel till svar:

När man skriver ett inlägg så kan andra se det. Ibland kan författaren till boken man har gjort recension på se det och svara. Då är det liksom wow!

Jag brukar blogga hemma också, jag gör det bara för att det är kul

Idag har jag svarat på kommentarer som jag har fått på bloggen, det var kul

Tänk när vi går i sexan! Då kommer vi kunna se våra inlägg från flera år tillbaka

2505890793_8bb7e821a1_z

ILove WordPress by Adriano Gasparri CC-SA

Det är precis det här som det handlar om, det här som gör bloggen till ett överlägset verktyg. Ett lärande som är på riktigt och mottagare långt utanför klassrummet.

Jag hoppas att fler ser vinsten med att flytta skrivboken ut till en digital arena, en arena där flera ser texterna och skrivandet blir viktigt och på riktigt.

Lärmiljö?

Sitter och funderar på vad som ligger i begreppet lärmiljö. Är det ens för vagt för att användas? Lite som begreppet lärande. Stora ord, ord som lätt blir bevingade ord bara. Ord som är lätta att slänga sig med.

Så här tänker jag kring lärmiljö

Lärande sker offlne och online därför ska en god miljö för lärande finnas på alla plattformar. Fokuset på att en god lärmiljö (vad man nu lägger i det begreppet) ska ske i skolan anser jag vara uppåt väggarna. Lärande sker minst lika mycket utanför skolan. Se till spelens mekanik t.ex. hur applicerar vi in det i skolans organism.

Jag uppmanar elever att spela TV-spel, möta andra människor, samarbeta och lära av varandra. Det anser jag vara en god möjlighet för lärande, en sk. god lärmiljö. I spelens värld så har alla olika roller, tillsammans så blir resultatet bra. I skolan ska alla vara samma speltyp och nå samma mål samtidigt. Vilket lärande skapar det?

En god fysisk lärmiljö innebär givna saker så som god belysning, inbjudande möbler, arbetsro, möjlighet till samarbete, tillgänglighet osv. Det är givetvis viktiga saker för att få till ett lärande som passar de flesta. Men man bör även se till skolans form, måste lärande ske inne i skolans lokaler? Hemmasittande kan lika gärna delta via olika chatfunktioner. En god lärmiljö måste vara flexibel, tillgänglig för alla.

En god digital lärmiljö fångar eleverna, även utanför skolan. En plattform för detta kan vara en klassblogg. Gör man som admin den levande (lägger upp tävlingar, uppmanar elever att debattera, får in läsare från andra delar, kamratbedömning osv.) så blir det inte sällan en given plats där elever stannar till och samtalar med andra. Att bygga ihop den funktionen med en spelprocess skulle ge ett optimalt lärande, ett lärande som man sedan skulle kunna ta med sig in i den fysiska skolan.

Spelen tror jag är nyckeln. Mekanismerna i spelen kan man använda i skolan. Spelifiera skolan helt enkelt. Då når vi en god lärmiljö, en lärmiljö som är tillgänglig när eleverna lär som bäst.