Ett källkritiskt förhållningssätt i en ny värld

Dryga kvartalet sedan senaste inlägget. Så då var det sagt, nu kan vi gå vidare.

Jag har tänkt en del skolan på den senaste tiden. Media fullkomligt älskar att skriva om hur dåligt det är i skolan. Hur resultaten sjunker, hur farligt det är med Internet och framförallt hur läskig ”mobiltelefonen” är.

Jag tycker det är skrämmande. Gammelmedia har fortfarande väldigt stor påverkan på befolkningen i åldrarna 30+. Vi är uppfostrade med att lita på media. Källkritik idag och källkritik för låt säga 10 år sedan skiljer sig avsevärt.

Idag kan vem som helst ha en egen blogg, podcast, hemsida, TV-kanal osv. Ofta är upphovsmännen mycket skickliga i utformandet av lättillgänglig text. Det som står känns trovärdigt och ofta lite sensationsartat. Folk delar till höger och vänster. Utan någon urskillningsförmåga, som jag ser det.

Källkritik är så mycket mer komplicerat idag. Skolan gör så gott den kan, eldsjälar och intresserade lärare driver utveckligen. Vad händer på de skolor som inte har samma förutsättningar? En likvärdig skola? Jo tjena.

11755630_1668121496754720_4681347066794505777_n

Bild från Bluffakuten

Lösningen på detta är att utse IT-pedagoger vid varje skolenhet, gärna flera. IT-pedagoger bör arbete nära skolbibliotekarier (lyllo er som har sådana) och skolledning. I sitt arbete så bör källkritik, eller litteracitet som jag tycker är ett mer passande begrepp, vara centralt i deras arbete på skolorna. Programmering är inte det enda som ingår i IT-pedagogens uppdrag, så upplever jag att det ser ut på flertalet skolor. För att få till en riktig samhällsförändring så krävs tid för IT-pedagoger att implementera bland elever och pedagoger. Det räcker inte med att utse en ”dataintresserad” person som ska driva utvecklingen på sidan om sitt ordinarie arbete. Utveckling kräver tid och arbete.

På min skola så har vi löst det genom att ha Digitalkunskap på skolan. Där får vi in huvuddragen i det som är viktigt för att fungera i en digital samtid. Åtminstone så ges elever möjlighet att bättre möte samhället. Mer om Digitalkunskap finns att läsa här: Digitalkunskap

Sundsvalls tidning skrev i dagarna en artikel om Sociala medier och unga, okunskapen för ungdomen är slående och ser liknande ut i många artiklar. Att tala om unga som att de lever ett främmande och exotiskt liv på nätet känns inte fräscht.

99% av barn i åldrarna 11-16 har en mobiltelefon, 93% av pojkarna använder Internet i skolan (något lägre för tjejerna), 99,5% har dessutom Internet hemma. Internet är inget nytt och häftigt att skriva om. Sociala medier är inte heller något nytt fenomen. Facebook t.ex. används av närmare 70% av Sveriges befolkning. Det är typ alla skulle jag säga.

De unga sätter ofta trenden, ungdomskultur har alltid setts som något farligt. Det vuxen världen inte kan reglera är otäckt och något som ska begränsas. Så är det även nu. 2015 så är Facebook så etablerat att våra äldre invånare har hittat dit. Att de äldre hittar till ett socialt medie som de unga har haft monopol på skapar en flytt. De yngre hittar nya mer spännande medier. Tidigare var det Instagram som var tillflyktsorten. Det har nu de äldre förstått också och vi ser fler och fler äldre användare på Instagram. Detta borde skapa en ny flykt, troligtvis till Snapchat. Det återstår att se.

10294435256_51708e46b7_o

Bristol Punks av Paul Towsend CC (BY,SA)

Medielandskapet förändras, beteende och informationsinhämtning förändras även det. Nu när Internet har slagit igenom på allvar i skolorna borde ett paradigmskifte ske inom en överskådlig framtid. Elever kommer inte längre godta undervisning i den formen vi har idag (som för övrigt knappt har förändras sedan 1800-talet). Ämneskunskaper är relativt ointressanta i arbetslivet, det är förmågan att sålla information som är det centrala. Idag har vi alla (så gott som i alla fall) all information som finns att tillgå i hela världen i vår ficka. Informationen kommer vara ännu mer tillgänglig när barnen som går i skolan idag kommer ut i arbetslivet. Jag menar att det man bör trycka på i skolan är:

  • Läsning och skrivning (i alla åldrar)
  • Problemlösande förmågor
  • Arbete i projekt
  • Kontakt skola – arbetsliv
  • Retorik
  • Källkritik och sannolikhetsträning
  • Kodning

Skolan behöver förändras kraftigt för att samspela med samhället. Ska skolan leda samhällsutvecklingen, vilket jag anser att den borde göra, så krävs ännu större förändringar. Man får nog börja i det lilla.

Avslutningsvis så vill jag tipsa om två bra poddar:

Gamificationfredag och Social by default. Lyssna!

Hoppas vi ses på IT-dagen om en månad.

Källor:

Eleverna och Internet 2015

Internetstatistik

Digitala trender

Annonser

Falska nyheter

Den här veckan arbetar vi med nyheter i Digitalkunskapen. Vi har tidigare behandlat och samtalet kring olika begrepp så som:

  • Information
  • Ryktesspridning
  • Källa
  • Källkritik
  • Former för artiklar

Uppgiften den här veckan och nästa också för den delen blir att antingen söka falska nyheter på nätet, analysera dessa och presentera vad man har hittat för klassen. Alternativ två, vilket jag tycker är en något roligare uppgift själv, är att skriva en falsk nyhet. Texterna kan sedan, om eleverna vill, publiceras på vår digitala skoltidning som jag kommer sköta under elevens val. Detta gäller år 4-6, det blir lite annat i 1-3.

Två roliga veckor. Nu ska jag vidare till nästa lektion. 2:or ska få programmera lite då de har missat någon lektion. Vi får dessutom besök från USA på lektionen, lite kul faktiskt.

Att undervisa källkritik

Just nu går det ett rykte bland unga på nätet att appen Talking Angela skulle vara hackad av en pedofil som ska få tillgång till mobilen/plattans kamera samt användarens uppgifter. Unga är lärda att reagera när det gäller grooming, det är givetvis bra. Better safe than sorry.

Att få elever att fundera och resonera kring källans värde är svårare. De flesta vuxna som har lite koll på hur kommunikation fungerar på nätet förstår nog att det här är allt för osannolikt. Det är alltså ingen som sitter och styr miljontals kameror. Det handlar om ryktesspridning på nätet. Inget ovanligt i det.

Här har vi lärare ett utmärkt exempel att diskutera med eleverna. Vad är sant på nätet? Hur sprids rykten? Vilka rykten får lättast fäste? Hur ska man kommunicera med andra på nätet? Hur undersöker man vilken som är upphovsman?